ytaodjup

Nu är det dags att ta nya tag
Jullovet är slut
Och jeansen börjar sitta lite väl tajt

Har köpt nytt årskort på gymet idag
Nu blir det träning två tre gånger i veckan igen
Body Pump och Crosstrainer
Det är min melodi
Dags att slå en signal till Andras också
Boka några timmar me honom i gymet
Kick starta

Vet att det är svårt att komma igång
Men när jag väl är igång är det kul och går lätt
Gäller att prioritera
Ta sej tid

Jag ska inte skämmas på stranden i sommar
Jag kan inte gömma mej bakom en gravidmage eller en bebis längre
Dags att forma kroppen
Dags att hitta formen
Jag vill ha starka armar till t-shirt säsongen

Nu är jag på G.....

Det är knepigt det här att vara förälder. Eller egentligen är det ju inte alls svårt att vara bara förälder, men att vara en bra förälder är desto svårare.

Eller, hur vet man att man är en bra förälder?
Vem avgör att man är en bra förälder?
Jag har ganska höga krav på mej själv när det gäller mitt föräldraskap
Jag vill vara delaktig i precis allt de gör
Jag vill ha kontroll
Jag måste inte bestämma allt, men jag vill veta allt
Jag vet att småbarnsåren går fort, och jag vill inte missa nått.
Det hela kan ha att göra med att jag va föräldraledig i 2 år och 8 månader
Det är ganska lång tid
Jag har haft möjlighet att vara närvarande till 100%.
Jag tycker inte att det är jobbigt med den här kontrollen, den är självvald och jag trivs att ha det så.

Jag vill vara hemma när barnen vaknar på morgonen
Jag vill veta vad de klär på sej
Jag vill veta vad dom äter
Jag vill lämna dom på förskolan
Jag vill hämta dom på förskolan
Jag vill laga middag åt barnen
Jag vill kolla på Bolibompa med dom
Jag vill veta vad barnen gör, vad de leker
Jag vill bada barnen
Jag vill natta barnen
Och jag vill höra hur dom snusar och snarkar på kvällarna







Min melodi - Sätt ungarna i en varsin korg, då har du koll, och kontroll....

När barnen när på förskolan litar jag på pedagogerna till 100%. Dom är fantastiska och gör ett underbart bra jobb med mina barn. Men varje dag vill jag höra lite om hur barnen har haft det. Jag suger i mej informationen och njuter av alla små berättelser som jag får höra.



Mammamys hinns me....

Jag har varit med barnen på alla BVC-besök, alla läkarbesök och alla tandläkarbesök
Jag har varit på öppna förskolan och kyrkis med barnen
Jag har varit med i MVC-grupper och BVC-grupper
Jag träffar lekkamrater och går på kalas med barnen
Jag har varit på varenda föräldramöte, varenda utvecklingssamtal, varenda drop-in fika



Mammabus hinns me....

Och det fantastiska har varit att i tre års tid har jag lyckats få ihop allt
Och det som har varit ännu mer fantastiskt har varit att Jocke har lyckats få ihop det nästan lika ofta
Vi har alltså varit två föräldrar som gått hand i hand till BVC och föräldramöten
Jocke har bytt pass, fixat och trixat på sitt jobb
Lite bökigt ibland, men väl värt det

Men nu då? Hur är det nu?
Nu jobbar jag, väääääldigt mycket....

Nu fixar Jocke allt, och det är så jobbigt, jag har ingen koll, ingen kontroll
När jag åker till jobbet ligger barnen fortfarande och sover
Och när jag kommer hem igen är det middagsdags
Jag får max 2 timmar per dag med mina barn
Mina egna barn
Mina ungar som jag fött ut i outhärdlig smärta
Ska jag inte få njuta mer av dom än så?
Och då ska ni veta att vi inte har kört igång me kvällsmöten än

Senaste veckorna har jag missat allt på förskolan
Förra veckan missade jag vaccination med båda barnen
Den här veckan missade jag två läkarbesök med Måns
Nästa vecka kommer jag missa födelsedagsmys och tandläkarbesök med Melina
Veckan efter kommer jag missa 3-års kontroll med Melina och operation med Måns
Sjukt viktiga saker i mina älskade barns liv som jag inte vill, men måste missa....

Jag känner mej otillräcklig
Jag känner att detta inte är mitt mammauppdrag
Hur klarar ni er, alla mammor och pappor där ute?
Ni som jobbar och jobbar och jobbar?
När tankar ni kärlek?

Jag hoppas att den här hektiska tiden snart är över
Jag längtar efter mina barn
Jag längtar efter min familj
Jag längtar efter normal vardag igen

Tills dess är jag inte supermorsa...



Jockes fina barn, som jag får hänga lite me ibland på kvällskvisten...

För ett par veckor sen funderade jag på om vi skulle hissa eller dissa vintern. Nu kan vi lägga ner den frågan. Jag har bestämt mej, jag är säker.... Jag är såååå fruktansvärt less på vintern. Hur mycket jag än försöker vara positiv och känna glädje över att vi har fått en riktig vinter i år, så går det inte. Jag kan inte komma på nått alls som är kul och härligt med vintern längre. Jag fryser och är trött. Jag behöver sol, ljus och värme. NUUUU!!!!
Advent är över, lucia är över, julen är över... Vi har dansat ut granen, tagit ner ljusstakarna och packar undan alla småtomtar nu. Vinter och snö är mysigt i december, men nu har jag fått nog.
Ni som säger att det är kul för barnen med snö, och att det snart är sportlov. Ta me er barnen och åk till Fjällen, och låt våren komma till Stockholm. Föresten, är ni säkra på att inte barnen vill sitta inne och spela tv-spel istället?

Jag är trött på att skrapa bilen, invändigt och utvändigt, varje dag
Jag är trött på att pulsa i snö och parera för hala isfläckar
Jag är trött på att klä barnen som små orörliga michelingubbar
Jag är trött på att känna mej blek, trött och glåmig

Jag längtar efter shorts och sandaler
Jag längtar efter fräknar på näsan
Jag längtar efter att få cykla
Jag längtar efter att hänga ute me barnen i parken

Igår såg jag på Bolibompa med barnen. På Folkoteket va det ett barn som lånade kocken John från Jamaica. John förklarade att Jamaica va ett paradis. Det va sommar året runt där och solen sken nästan varje dag. Jag kan inte förstå varför han inte va kvar på Jamaica.
Jag kan med lätthet se mej själv bo där. Slappa i en hängmatta, busa med barnen på stranden, sitta i skuggan under en palm och läsa, hänga i en bar och jamma me polarna, sitta i en hydda och skriva på min bok....
Vad gör John i Sverige?
Det måste väl ändå behövas kockar på Jamaica också?
Tycker han inte att det är kallt och ruggit här?
Varför lämnade han paradiset?
Det va så många frågor som det där barnet på Folkoteket glömde att ställa....



Åh... Låt våren & sommaren komma nu....

            

 

För tre år sen
Den 23 januari 2007
Dagen som jag ringat in i almanackan
Dagen som jag räknat ner tiden till
Dagen då allt skulle ske
Dagen som skulle förändra mitt liv

Trodde jag
Ingenting hände
Ingenting alls

Jag trodde att jag skulle ligga på förlossningen och nysa ut ett barn
Istället tog jag en långpromenad med Ida i skogen, men inget hände



På kvällen gick jag på bio me Pernilla
Inte ens den stressen, att vara inknölad i en biosalong, fick nått att hända

Och så gick dagarna....
Inget hände, och inget hände
Inte minsta lilla värk

Men den som väntar på nått gott, väntar aldrig för länge....

Det här är inget annat än en hyllning till min familj
Min härliga, fina familj
Vilken lycka att få leva med det här sköna gänget

Som jag sagt förr
Jag jobbar ganska mycket nu
Jag åker tidigt på morgonen
Jag kommer hem sent

Min Jocke ser till att det är möjligt...

Vi har en period nu
Melina har fått en ny säng
En ny säng som gör det möjligt att själv välja när man vill kliva upp
I stort sätt varje natt vaknar hon och kommer över till oss
Jocke och jag har en 160 cm bred säng
I stort sätt varje morgon vaknar jag av att jag blir prejad ur sängen
För Jocke och jag har som sagt en 160 cm bred säng
En treåring tar väldigt väldigt stor plats när dom sover

För ett år sen stod jag i fönstret med barnen och vinkade till Jocke på morgonen
"Pappa jobbar, mamma tränar" sa Melina då
Nu står Jocke i fönstret med barnen och vinkar till mej
"Mamma jobbar jättemycket, mamma spring om det kommer regn" säger Melina nu

Sen har jag ingen aning om vad som händer under 10 timmar...
Jocke fixar barnen, lämnar på förskolan och hämtar på förskolan
Han jobbar, tvättar, städar, handlar
Sen lagar han  middag och gör iordning matlåda till mej

När jag sen äntligen kommer hem igen, då bjuds det upp till dans
Måns kan inte prata, men han kan uttrycka känslor
Han kommer springande mot mej i hallen
Dansar
Snurrar
Ställer sej på huvudet
Ler med hela ansiktet
Han är glad
Vi är alla tillsammans
Sen blir han pappas kille igen
Pappa ska hjälpa till me allt
Pappa är Kung



Melina kan prata nu
Hon pratar väldigt mycket och väldigt högt, hela tiden
Om man bara orkar lyssna så hör man att hon säger väldigt många roliga saker
Och väldigt många fina och snälla saker
När jag kommer hem från jobbet säger hon
"Va roligt att du kom hem idag mamma"
När vi satt i soffan och mös igår sa hon
"Pappa, jag älskar dej jättemycket"
Då säger självklart jag
"Men du älskar väl mamma också va?"
Då svarar hon
"Mamma, jag tycker om dej alldeles lagom...."
Hmmm... tänker jag, va det inte den här ungen som sa häromdagen att hon inte tyckte om lagom...



Det är bara att inse att pappa är nummer ett

Jag är tacksam för att jag har fått den här möjligheten
Jag är så tacksam för all hjälp och allt stöd jag får
Vilken lycka att jag har Jocke
Och världens finaste barn
I Love You All...



Och det är tur att jag ska jobba mindre från 1 februari

Klockan är över 23.00
Jag har jobbat mer än någonsin sista veckan
Massa nya intryck
Massa nytt att lära
Men jag är inte trött
Jag är pigg och glad, och fylld med energi
Jag känner att jag har hamnat rätt
Jag känner att jag blir sedd och lyssnad på
Jag känner att jag utmanar mej själv
Alla mina sinnen sätts på prov

En till orsak som bidrar till att jag mår så bra, är självklart mina fina vänner
Ikväll va vi en söt liten skara som drack te hemma hos Carina
Yvonne & Carina visade bilder och film från sin Thailands-resa
Brunbrända & fräscha
Jag fick avlägga rapport om nya jobbet
Blek & Sliten

Vad glad jag är att jag har er alla
Jag mår så bra av att vara tillsammans med er
Att bara sitta och prata och lyssna
Ert sällskap gör en vanlig onsdagskväll speciell

Yvonne, Lotta, Pernilla, Lisa, Anna och Carina
Tack för en supermysig kväll!!!

En härlig kväll me mycket kackel i hönsgården....


Sist men inte minst så vill jag skicka en stor Grattis Kram

MAX fyller 32 år idag
Hipp Hipp Hurra!!!!



Tänk att det redan gått 18 år sen sen vi träffades första gången och lärde känna varandra ute på Bosön
Konstigt att tiden går, fast vi aldrig blir äldre
Jag tror nog aldrig att vi blir äldre än 17 år i alla fall
Ha ha ha....
Jag hoppas att du har haft världens bästa födelsedag
Skickar en hälsning från förorten, rakt ut på Stureplan ;-)

Ibland får jag för mej att vi lever i totalt kaos här hemma
Det snurrar så snabbt och tempot är högt

Vi är två vuxna och två barn
Två vuxna som jagar efter två barn
Två vuxna som gör allt vi kan för att ligga steget före
Två vuxna som städar upp och försöker hålla ordning

Två barn är starka ihop
Två barn är busiga ihop
Två barn är galna ihop
Två barn är glada ihop
Två barn är nyfikna ihop



Det händer grejer hela tiden
Matrester överallt efter varje måltid
Högar med tvätt varje kväll
Barn som gömmer sej, överallt, hela tiden
Stolar som släpas, å släpas, å släpas
Kläder som trilskas
Tänder som inte vill bli borstade
Hår som inte vill tvättas eller borstas
Leksaker som ligger spridda över hela huset
Barn som inte vill somna i tid
Barn som inte vill vakna i tid

Man har liksom klivit på ett tåg som man omöjligt kan hoppa av igen

För tre år sen va jag höggravid
Inte hade jag en aning om vad som väntade mej
En gullig liten bebis skulle jag få
Så mycket visste jag
Förhoppnngsvis så skulle den sova bra på nätterna också
Och gjorde den inte det, så kunde man ju sova me bebisen på dagen istället
Allt skulle va så mysigt
Så enkelt

Då
Drack mitt morgonkaffe i lugn och ro
Läste morgontidningen
Dödsannonserna också
Tog en skön promenad med hunden
Tog en dusch
Hade tid att raka benen
Ibland t.o.m. peela hela kroppen
Bortsade tänderna OCH han me munskölj
Ibland t.o.m. tandtråd
Fönade håret
Tog vilka kläder jag kände för
Hade ingen oro över snor eller matfläckar
Kunde ägna dagen åt i princip vad jag ville
Tittade på tv, svt, femman tv4 o tv3
Jag fick läsa ett helt kapitel i min bok utan att bli avbruten
Jag kunde gå i affärer utan att försöka styra barnvagn samtidigt
Jag kunde gå på offentliga toaletter utan att behöva oroa mej för att någon skulle låsa upp
Jag åt ute på restaurang ibland
Jag sträckte ut benen råklånga i bilen
Jag packade plånboken, nycklarna, mobilen och läppglanset när jag lämnade hemmet

Nu
Jag dricker kaffe o en tar en knäckemacka vid diskbänken
Morgontidningen har vi inte ens kvar, ingen hinner läsa den i alla fall
Snabbduschar, och tvättar håret varannan dag numera
Rakar benen på sommaren
Tar på mej mössa för att inte frysa me mitt blöta hår
Borstar tänderna 
Tar på mej de kläder som ligger närmast
Väljer mellan barnkanalen eller Astrid Lindgren när jag ser på tv
Läser samma rad 30 gånger innan jag ger upp och slår ihop boken igen
Orkar vi inte laga mat, köper vi me oss hem, möjligtvis Mc Donalds
Jag viker benen dubbelt när vi åker bil, efetersom barnens bilstolar tar upp nästan all yta
När jag lämnar hemmet packar jag blöjor, nappar, kex, extrakläder och tusen andra grejer

Det blev kanske inte riktigt som jag hade tänkt mej
Men det blev bra
Oftast har vi det ganska mysigt
Galet mysigt kaos

Det jag skulle säga egentligen me detta inlägg, va att jag kollade på Familjen Annorlunda ikväll
Jag är inte längre lika övertygad om att det vi lever i är kaos
Det är nog egentligen bara normal vardag med barn

Om man har 10 barn så verkar det vara kaos
Vi ska inte ha 10 barn, jag loooovar!!!

Vi är familjen Någorlunda Normal....

Till er kära Blogg-läsare
Nu har jag bloggat i drygt två veckor¨
Det är jätteroligt
Fast ovant
Ni vet så mycket mer om mej än jag är van vid
När vi träffas och jag vill berätta nått nytt för dej
Då har du "redan läst det i Bloggen"

Det här är ingen dagbok
Jag skriver inte vad jag gör
Det är mer tankar
Om livet
Om vardagen

Ett sätt för mej att våga sätta ord på känslor
Att reflektera och värdera
Att våga ta ställning

När jag loggar in på Bloggen kan jag se att den har många besök varje dag
Jag kanske inte kan jämföra mej me Foki & Kenza
Men många verkar hitta hit i alla fall

Mellan 25-50 unika besökare varje dag
Uppemot 100 sidvisningar varje dag
Jag vet ju inte förstås om alla läser
Men en del av er gör det förstås

Om du nu orkat läsa hela denna sidan
Allt bladder...
Lämna din signatur i kommentarsfältet
Jag är så nyfiken
Jag vill så gärna veta vem du är
Du som går in på Bloggen
Du som läser om mitt liv
Du som läser om min vardag
Du som vet mer om mej än vad jag tror

Vem är du....?

Jag har världens härligaste dotter



Hon är inte lik någon annan jag känner
Hon är så härligt osvensk

Hon är nyfiken
Hon är orädd
Hon är positiv
Hon är inte rädd för att ta plats
Hon säger vad hon tycker
Hon vågar uttrycka känslor, både glädje, ilska och sorg
Hon säger saker som andra bara tänker
Hon gör sånt som andra bara fantiserar om

Hon gör mej så glad
Hon sätter mej på prov

Hon är extra allt

Jag sätter på lugn musik på låg volym, när hon ska sova
Hon säger "Mamma höj, jag tycker inte om lagom..."

Jag hjälper henne att ta en liten klick tandkräm på tandborsten
Hon säger " Mamma får jag tandkrämen, jag tycker inte om lagom...."

Jag lägger en liten klick sylt på gröten
Hon säger " Mamma, jag kan själv, jag tycker inte om lagom..."

Nä, hon gillar inte lagom
Hon förstår inte begreppet lagom
För henne är lagom lika med alldeles för lite, alldeles för lågt, alldeles för sällan
Hon förstår inte varför man måste begränsa sej
Hon förstår inte gränser
Hon töjer gränser hela tiden
Hon resonerar och argumenterar för sin sak
Hon får ofta sin vilja igenom

Tänk om alla människor talade om när de va besvikna
Tänk om alla människor sa nej, när de inte ville
Tänk om alla människor kunde fråga om hjälp när de behövde
Tänk om alla människor kunde stå för sina åsikter
Tänk om alla människor kunde tala om vem dom tycker om

Det gör Melina
Tänk va hon är klok min dotter
Hoppas hon alltid vågar vara stark
Hoppas att hon alltid kommer våga vara hon

Då kommer hon långt i livet....

Det va hon som gjorde mej till mamma....

Idag, äntligen, kom vår nya soffa. Vi har väl väntat 8-10 veckor, nått sånt...
Det blev perfekt
Kunde inte ha blivit bättre
Jag är såååå nöjd



Det är när man ser det färdiga resultatet som man förlåter och accepterar allt stök som varit under tiden
Nu är det bara lite småfix kvar innan vardagsrummet är klart
Mattan är för liten, men jag älskar färgen, fast den ser blek ut på bilden
Bordet ska också bytas ut
Vi måste jobba med belysningen, hitta några schyssta lampor

Men nu ska vi njuuuuta och mysa....



Mitt fina hjärta, från min hjärtevän Yvonne och mysig ljuslykta från Asko



Mitt nyaste fynd, kandelaber från Mio




Julklappsljusstake, ett samarbete mellan Ray Rudbo & Ernst Kirchsteiger
Otroligt vacker skugga när ljuset brinner



Svart möter silver



Vinkeljärn på nytt vis, en present från Annie

Idag är första dagen på resten av mitt liv...
Idag va den första dagen på min nya arbetsplats



Jag är glad
Jag är nöjd
Jag är hoppfull

Jag är mentalt slut

Så mycket att göra
Så lite tid

För två månader sen kom ett brev.
Adresserat till min dotter Melina 2 år och 10 månader.
Avsändare Folktandvården.
Lyckan va total....



Flera gånger varje dag, har hon berättat för alla som vill lyssna
"När jag blir 3 år, då ska jag gå till tandläkaren"
En sån stolthet, ett sånt mod, en sådan glädje
Äntligen skulle det bli hennes tur

Vi har läst böcker om tandläkaren
Vi har försökt berätta vad som ska ske där
Vi har gjort allt vi har kunnat för att förbereda henne
Melina längtar och längtar

Väntan va lång, men idag va det dags
Rakryggad klev hon in i tandläkarens rum
Med tydlig röst sa hon
"Jag kan gapa stort"

Tandläkaren blev glad och nöjd
Melina fick  sitta i tandläkarstolen
Den stolta modern satt på en stol brevid
Min duktiga, modiga dotter

Sen händer det något
Tandläkaren ber henne inte ens gapa
Fast Melina så gärna vill visa
Tandläkaren tar på sej konstiga vantar
Tandläkaren tar på sej en konstig mask
Melina blir misstänksam

Sen kommer verktygen och knapparna
Melina tappar kontrollen
Skakar
Skriker
Flyger upp i mammans famn

Tandläkaren envisas med att visa allt
Ni som känner Melina, ni vet om hennes rädslor
Allt som brummar och låter
Dammsugaren, hårfönen, spisfläkten

Tandläkaren tror att hon är pedagogisk
Det blir motsatt effekt
Nu är hon även hysteriskt rädd för salivsugen, borren, petaren

Tandläkaren tar henne hårt i armen för hon vill rispa i Melinas nagel med petaren
Melina skruvar sej, skakar och skriker
Mamman vill också skrika
Mamman sansar sej
Mamman ångrar sej sen, flera timmar senare att hon sansade sej

Tandläkaren säger att hon borde ge sina nappar till kattungarna på Skansen
"NEJ", svarar Melina
Där går gränsen

Melina får en tandborste
Hon väljer en gul
Melina är lite gladare nu

Melina får en ny tid i maj
Melina måste mogna på sej lite
Hon är inte redo än
Det är vanligt att det blir så här första gången
Mamman är inte förvånad med tanke på tandläkarens framfart

Melina vill aldrig mer gå till tandläkaren
"Mamma, tandläkaren sticker mej me kniven"
"Nej, hon ville bara rispa lite i din nagel med petaren, för att du ska känna att den inte är farlig"
"HON STICKER MEJ ME KNIVEN VISST"
Det kan vara så att min fina, modiga dotter är skrämd för livet...

Nio timmar senare vaknar hon och gråter och har mardrömmar.....

Tänk dej att du lever i en relation
Ni har varit tillsammans länge
Ungefär 12 år
Ni känner varandra innan och utan
Ni känner till varandras fel och brister
Och ni accepterar dom

Varje vecka sätter ni er ner tillsammans för att prata
Disskutera
Reflektera
Analysera
Och komma vidare i er relation
Men varje vecka glider ni in i samma disskusion
Samtalsämnena börjar tydligen ta slut
Samma ämnen stöts och nöts
Du känner att du sitter fast
Du kommer inte vidare mentalt
Du utvecklas inte

Du tycker att det är viktigt att ni har gemensamma mål
Gemensamma metoder
Gemensamma regler
Din partner tycker att allt flyter
Din partner är inte redo att tänka om
Tänka i nya banor
Tycker att det gamla funkar

Du känner inte att du vet vart du ska börja rota och nysta
Hur ska du kunna förändra?
Går det att förändra någon annan än sej själv?
Hur stort ansvar har man över sitt eget liv?

Trots allt trivs du i din relation
Du känner dej trygg
Du känner dej hemma
Du har stort inflytande
Du får stor förståelse

Ni har så många gemensamma minnen
Så mycket glädje, lycka och skratt
Resor, middagar och galna upptåg

Hela ditt vuxna liv har du levt i den här relationen
Du vet inget annat
Glädje & Sorg
Skratt & Gråt
Många känslor
Men också mycket vardag

Alla relationer går upp och ner
Alla har vi toppar och dalar
Vem vet när det är dags att bryta?
Vem vet när det är dags att gå?
Vem vet vad man skulle få istället?

Du kan aldrig veta
Du måste våga prova
Bryta, byta
Det krävs mod


Jag är modig
Jag har sagt upp mej!!!

Ja ha, då va det över för denna gång...
Nästan tre veckors ledighet
Eller som Melina uttryckte det: "JAAAAAAAAAAA jullov är slut, jag ska gå på förskolan"

Imorgon väntar allvaret igen...
Vardag
Rutiner
Matsedel
Veckohandling
Väckarklocka
"Dagis"lämningar- och hämtningar
Träning
Kvällsmöten
Stress
Fullsmockad almanacka

Men förhoppningsvis så....
börjar Desperate Housewives igen snart
lyckas jag tappa 3 kilo me hjälp av bra mat och träning
kommer jag hinna se mer dagsljus

Mitt nya liv börjar här och nu
Nu går jag in i en ny fas
Nu väntar nya utmaningar, nya rädslor
Nytänk
Nya erfarenheter
Ny glöd

Jag är redo
Jag är modig
Jag lovar att vara sann mot mej själv

2010 är året som förändrade mitt liv....
tänk att kunna skriva så redan den 10 januari
men jag menar det

Veckan innan jul låg jag vaken fyra nätter och vände och vred mej i fruktansvärda smärtor. Någon hade kunnat bryta av mej på mitten, det hade inte plågat mej mer. Tapper som man är (och för att slippa väcka barnen mitt i natten) härdade jag ut nätterna. Läste på i läkarboken, googlade och ställde min egen diagnos. Gick till min underbara läkare på vårdcentralen och fick värktabletter utskrivna och en remiss till ultraljudsundersökning.
Idag va det dags. Jocke och jag fick lämna in barnen hos mormor och morfar och åkte till Skärholmens läkarhus.

Efter 45 minuter i väntrummet va det min tur. Upp på britsen, gel på magen och en doktor som stökade och bökade med munstycket, tog massa bilder och hummade...
Han hittade två stenar, stora som ärtor, i gallblåsan. Troligtvis har det varit fler, men dom har jag "fött ut" under mina plågsamma nätter i december. Nu återstår att se vad de här två små tänker hitta på. Min läkare på vårdcentralen ska kontakta mej nästa vecka, den som överlever får se vad som händer...

För att trösta oss lite släppte Jocke och jag loss i Skärholmen. Vi laddade me mat och kaffe, sen shoppade vi.
Alla fick nått, alla blir nöjda :-)
Melina: 2 tunikor & 3 strumpor från Po.P
Måns: 1 body, 1 tröja & 3 strumpor från Po.P
Jocke: Jeans från Diesel, Munkjacka från Esprit & 2 par BB kallingar
Sarah: 2 toppar från JC, ett linne & en tunika från Bondelid & en handväska från myself & friends.



Shopping gör människan lycklig, det är vetenskapligt bevisat :-/ (tror jag)



Vilken tur att vi köpte lite nya kläder idag. Vi har nämligen fått en byrå till sovrummet. Alla tre lådor är tomma och måste fyllas snarast....



Vidare till Mio för att fixa lite fina grejer till vardagsrummet. Kuddar, ljuslyktor och en underbar kandelaber.
Hittade också en fin fin present till en kär gammal vän..... Hi hi hi....

Nu återstår att se om jag blir staffad i natt, med obeskrivliga magsmärtor.......

Fredagkväll
Let´s dance premiär
Perfekt underhållning
Underbar musik
Fantastiska kläder
Tjusiga skor
Härliga frisyrer
Och dans...

Jag myser
Jag njuter
Av Yta

Det finns någon som jag känner lite extra för
Någon som jag hoppas på
Någon som jag tror på
Ni som känner mej, ni vet vem det är
Mitt djup

Men...
Det finns några saker som jag undrar över...
Hur hann David Hellenius hem från Thailand?
Vad gör Willy Björkman där?
Varför hade Jessica Almenäs en liten kort fodralklänning på sej?
Vem har skrivit hennes skämt?
Vem har stylat Tony Irvings skäggväxt?
Var får jag tag på Claudia Gallis outfit?

Sitter här och tänkte att jag skulle blogga av mej lite
Barnen är hos farmor och farfar, så jag och Jocke har haft myskväll ensamma
Har haft alltså, den är slut nu...
Jocke har övergett mej för renovering igen
Tredje strykningen av vår fondvägg i sovrummet
Guldmetallic, det kommer bli skitsnyggt
Men det blir randigt, han blir inte nöjd
Jag håller mej undan så gott det går

Innan han började måla han vi se två filmer
En med Indiskt djup och en med Hollywood-yta

Slumdog Millionaire
Vinnare av 8 Oscar och 4 Golden Globe
Mitt betyg 4,5 (av 5)
Har du inte sett den, så se den
Våga bli berörd
Våga se en annan vardag än den du är van vid





Slumdog Millionaire & Sushi


The Brake-up
Mitt betyg 3 (av 5)
Typisk Hollywood-rulle me Jennifer Aniston och Vince Vaughn
Förutsägbar men ändå med en djup underton
Ta inte varandra för givet
Tro inte att någon annan kan läsa dina tankar
Våga visa känslor
Om du inte satsar, riskerar du att förlora





The Brake-up & Godis & Chips & Dip

Visst är dom underbart vackra mina Margrethe Rosti skålar?

Nu stänger jag Bloggen för idag
Nu har jag gett er med Yta & Djup på ett tag
Min Guldkille kommer ner för att tvätta av rollern
Håll tummarna för att vi slipper ränder imorgon

Igår va hela lilla familjen hemma hos Anna och hälsade på. Det är alltid lika spännande att ta med sej barnen hem till folk som inte har egna barn, och med andra ord inte har ett barnanpassat hem
Det kan bli himmel eller helvete...
Med facit i hand gick det OK, inget gick sönder i alla fall
 Som tur är är Anna förskollärare, och vet hur barn fungerar

Vi blev bjudna på himmelskt gott fika, sex olika sorter



Jag och Jocke njöt av varje tugga, vi har ju jullov
Melina smakade två tuggor på varje sort, sen bytte hon
Måns åt en stor saffransbulle med mandelmassa och två chokladbeskvier



Barnen hade inventering bland Annas barnböcker, hon hade nog fler än vad de har hemma
Båda sopade golvet i hela lägenheten ordentligt med sopkvast och skyffel
Måns inspekterade vitrinskåpet och skålade lite med Lasse Åbergs vinglas



Melina testade kvalitén på Annas nyainauktionerade 50-talsbord
Melina gjorde nya upptäckter, Mariannegodis är gott!
Måns gjorde också nya upptäckter, han kunde bita sej själv i stortån, lycka!!



Melina hittade prydnadsfigurer och tomtar som hon lekte me som barbiedockor typ
Måns försökte frosta av frysen
Sen blev barnen kära i Musse Pigg
Fullkomligt dyngförälskade



Imellanåt satt dom faktist ner och kollade på lite film & Bolibompa
Och som sagt, Jocke och jag njöt av varenda liten tugga av vårt fika....

När det är dags för mej att ta stora och viktiga beslut här i livet
då skriver jag en plus- och minuslista.
Väger nackdelar och fördelar mot varandra.
Just nu funderar jag på om jag gillar eller ogillar vintern.
Och då menar jag vintern i Stockholm, inte vintern en semestervecka i fjällen.
Vi snackar min vardag nu, 360 dagar om året.

Plus
1. Ljusslingor i träden är vackert
2. Stearinljus är mysigt
3. Te är gott
4. Glögg smakar och doftar underbart
5. Tjocka koftor är skönt
6. Att vara inne en hel dag ger mej inte dåligt samvete
7. Jullov är härligt
8. En god soppa värmer i kylan
9. Barnen skrattar högt i pulkabacken
10. Vit snö är underbart vacker (Cecilia)



Minus
1. Jag fryser hela tiden, minus 18 idag
2. Min hy blir torr och svårskött
3. Jag får självsprickor på händerna
4. Vår underbara uteplats är igensnöad
5. Man kan inte hänga tvätt utomhus
6. Volvon sladdade in i en snöhög och gick sönder
7. Corsan slirar på blankis på parkeringsplatsen och kan inte ens ta sej därifrån
8. Lekplatserna är väldigt folktomma
9. Jag måste gå upp en kvart tidigare på morgonen för att hinna till jobbet
10. Vinterkängorna lämnar blöta pölar på hallgolvet
11. Jag trampar ALLTID i de blöta pölarna på hallgolvet
12. Det blir väldigt högljutt när barnen leker inomhus största delen av dagen
13. Snömodd och plogvallar som tvingar mej att gå mitt i gatan
14. Tvillingvagnen är VÄLDIGT tung att dra
15. Det är jättejobbigt att klä på femtielva små små plagg på två små små barn
16. Jag måste byta ut mina höga klackar mot kängor
17. Man måste skotta (Cecilia)



Det verkar som att minuslistan blir längst
Vad har jag glömt?
Hjälp mej fylla på....

Det här med nyårslöften är inget för mej. Jag gillar inte att misslyckas, och jag har väldigt dålig karaktär...
Förra året gjorde vi nyårsönskningar istället, för önska kostar ju ingenting, och ger inget dåligt samvete.
Med facit i hand så blev det väldigt bra resultat på önskningarna.
Romantiska Robert önskade att han skulle få gifta sej, och vem om inte han ska få sin brud i sommar...?
Logiska och ekonomiska Sarah önskade att den rörliga bostadsräntan skulle gå ner, och våra lån har sjunkit från 13000 till 6000 kronor per månad.
Nyårsönskningar är min nya melodi :-)

Vad ska man då önska sej för 2010
Skönhet?
Pengar?
Makt?
Evig kärlek?
Snälla barn?

Nej, jag har bara en önskan...

JAG ÖNSKAR ATT VÅR TRAPP BLIR KLAR

Det är nått knas me vår trapp, den blir liksom aldrig klar
Ett påbörjat projekt som aldrig avslutas
Något annat kommer alltid i vägen
Jag verkligen hatar oavslutade projekt
Jag tycker inte att man ska påbörja något innan det förra projektet är klart
Men trappen har liksom kommit i kläm

När vi kollade på hus tittade vi på många renoveringsobjekt, för Jocke älskar att fixa
Tack Gode Gud, så köpte vi ett nyrenoverat radhus från 1995
Efter en vecka i radhuset va vi less och ville sätta vår egen prägel
Jocke la om alla golv på övervåningen, plastmatta blev vacker ek

Jocke målade om hallen
Gulorange kvastmålning blev vacker mild vanilj
Vaniljen fortsatte sedan upp genom hela trapphuset
Furuspaljé är inte vackert
Jocke rev spaljén och byggde en halvvägg på övervåningen
Furutrapp till vaniljväggen är inte vackert
Det stora trapprojektet påbörjas....
All furu förvandlas med hjälp av vacker vit högglansig färg
Trappstegen ska få eksteg
Trappstegen ska få eksteg
Trappstegen ska få eksteg
TRAPPSTEGEN SKA FÅ EKSTEG
Ungefär där någonstans avstannade trapprojektet.....
Detta var i september 2008

Något som vi inte kunde styra över kom i mellan
Trappen måste vänta
Jocke la nytt golv i hallen och köket
Vi bodde hoppklämda, tre rum i ett, i vardagsrummet
Men det blev vacker
Jag förlåter att trappen fick vänta

Tvättstugan behövde fixas
Trappen måste vänta
Organiseras
Morderniseras
Snyggifieras
Jocke fixar med glädje allt
Jag förlåter att trappen fick vänta

Våren kommer
Trappen måste vänta
Gräsplätt grävs upp och förvandlas till ett fort i tryckinpregnerat
Så vackert
Så praktiskt
Så härligt
Så soligt och varmt
Jag förlåter att trappen fick vänta

Hösten kommer
Dags att fixa lite inne igen
Vardagsrummet ser såååå tråkigt ut
Jocke jobbar och sliter och fixar
Trappen måste vänta
Lackat ekgolv slipas och oljas
Oljat ekgolv lever
Vackert
En barndomsdröm om stukatur blir sann
Vacker, tjock och vit
Förföriska väggar i svart och silver
Jag förlåter att trappen fick vänta

Barnen har ingenstans att leka
De får inte leka i nya vardagsrummet
Jocke måste fixa lekrum åt dom
Trappen måste vänta
Härlig röd helteckningsmatta läggs under trappen
Blommig glad tapet
Fina möbler
Roliga leksaker
Barnen är glada
Jag förlåter att trappen fick vänta

Barnens rum på övervåningen är trist
Jag möblerar om
Barnen blir nöjda
Jocke vill måla
Jag säger NEJ NEJ NEJ
Inget mer innan trappen är klar
Jocke lovar att hon ska få nymålat innan hon fyller år (3/2)

Trappen måste fixas...

Nytt år, nya möjligheter
Jocke åker till det stora byggvaruhuset själv
Kommer hem med sjukt vackra tapeter till vårt sovrum
Tänk att få sova i ett rum fullt med gyllene blomstrande guldrankor
Det kommer bli såååå fint
Men inte nu, nu har vi jullov
Nu har vi paus i renoveringarna
Samlar krafter för att orka med det stora trapprojektet

Trodde jag ja....

Här sitter jag i vardagsrummet med datorn som sällskap
Jocke är där uppe
Tillsammans med spackel, fogmassa, målarfärg och tapeter
Jag ska tydligen sova i gästrummet i natt
Jocke tycker inte att vårat sovrum är nån bra miljö för mej att sova i
Man kan ju fråga sej vad som händer där uppe


JAG ÖNSKAR BARA EN SAK, ATT TRAPPEN BLIR KLAR INNAN 2010 ÄR SLUT...

Hjälp, vad har hänt me me mina barn, jag känner inte igen dom...
Vi har missat varje avsnitt av "i drömmarnas trädgård" sen en vecka tillbaka
Dom har börjat njuta av sovmorgon
Idag vaknade barnen 9.30
Smög upp och väckte inte mamma förens klockan 10.30
Det är t.o.m. så at jag tycker att det är för sent
Innan vi kommit upp, klätt på oss och ätit frukost så har halva dagen gått
Vi hinner ingenting
Vi som är vana att börja dagen senast klockan 6.00
Hur gör man med alla måltider?
BVC rekomenderar Frukost, Lunch, Middag och Två mellanmål
Hur ska man lyckas klämma in det?
Och middagsluren, när ska man ta den?
Måns sover till 16.30, och när han vaknar är det mörk ute redan.
Oj, vi hinner knappt se dagslujs, än mindre vara ute i det

I tre års tid har jag längtat efter sovmorgon, nu kan jag inte ens njuta
Sovmorgon ger mej en inre stress, och en känsla av skam och skuld
Över att jag inte tar till vara på min ledighet på bästa sätt

Imorgon är det jag som ställer klockan på 8.00....


Föresten, har jag nämnt för er att jag har världens finaste barn???



Kanelbulle någon?
Här är finaste Måns Love i en härlig dress från Sobea
www.sobea.se massor me underbara kläder till dom små
Måns va mest nöjd me de blanka knälapparna. Han klappade och kände på dom hela dagen




Finaste Melina
Me uppsydd klänning från Malaysia...
eller va den från H&M?


Åh, mammas gryn....

Vinter
Snön gnistrar och solen skiner
Glada barn leker och åker pulka i backen
Lyckliga över att vara modiga när dom susar ner
Stolta och starka när dom drar upp pulkan igen
Skratt och glädjetjut





Att ha småbarn är att få glädjas varje dag
Glädjas över barnens utveckling och framgångar
Att se deras nyfikenhet och ärlighet
Det enda som verkligen betyder någonting
Barnens glädje


Vi har haft en heldag i Viksjö hos barnens farmor och farfar tillsammans med Erika, Marcus, Alva och Edvin
Det blev verkligen en jättehärlig dag, trots cirkus Rudbo som alltid drar igång när vi ska iväg någonstans.
Kaos utbryter när man är fyra personer som ska:
Äta frukost
Ta av pyjamasen
Kissa/Byta blöja
Borsta tänderna
Borsta håret
Packa 749 saker i en väska
Leta fram nappar, trasor, kaninisar och lill-Idor
Ta på underställ
Ta på raggsockor
Ta på fleecekläder
Ta på halskragar
Ta på overaller
Ta på kängor
Ta på mössor
Ta på vantar
Osv...

Mamman och pappan hinner ofta bli lite stressade och svettiga innan allt är klart

Då...
då ska hela ligan ut till parkeringen, barn, väskor, pulkor....
Mamman: Stå still
Pappa öppnar garageporten
Mamman: Stå still
Pappa packar bilen
Mamman: Stå still
Melina: Vi vill åka i bakluckan
 Mamman: Nej, ni får inte åka i bakluckan (hur kunde han låta dom åka där?)
Mamman: Stå still
Pappa backar bilen
Mamman och pappan lyfter in barnen i bilen
Mamman och pappan: Nej, ni måste ha bälte på
Mamma stänger garageporten
Melina: Nej, åk inte, glöm inte mamma (åh tänk om de kunde glömma mej nånstans nångång)
Pappan: Nu åker vi
Melina: Var är min lill-Ida?
Mamman: Hundar åker i bakluckan
Melina: Nej, man får inte åka i bakluckan (hoppsan, hon verkar ha förstått va jag sa)
Mamman: Jo, hundar måste sitta i bakluckan (hur kunde vi lägga hunden i bakluckan?)
Nej: Nej, jag vill ha min lill-Ida
Pappan stannar
Mamman letar rätt på HF i bakluckan
NU åker vi.....

Som sagt, det blev en härlig dag.....

Grattis på födelsedagen underbara Carina!!

Idag fyller min härliga Carina år. Sen 8 år tillbaka är hon en av mina närmaste vänner.  Någonstans mellan handbol,salsa, shopping och resor fann vi varandra, och upptäckte att vi va ganska lika.
Två tjejer med smak för vackra ting, yta och lyx.
Men med de djupaste och mest utvecklande samtal man kan tänka sej.
Vi har vänt och vridit på det mesta. Analyserat och dissikerat.
Två brudar med starka åsikter, som får bita sej i tungan ibland...

Idag firar du din dag med nära och kära i Thailand. Jag hoppas att du har en underbar dag, med sol, värme, god mat och rödvin. Men när du kommer hem förväntar jag mej födelsedagsparty på gammalt hederligt vis.
Jag är nästan helt säker på att du uppskattar presenten som jag skickade med.
Jag fick tänka litet men lyxigt eftersom den skulle resa över halva jordklotet.

Grattis underbara du. I love you!!!