Sista dagen, både skönt och vemodigt på samma gång. Det är med blandade känslor som jag inser att jag nu tagit mej igenom hela "påsk till midsommar"-utmaningen. Jag är stolt över att jag i två månader ätit nyttigt och rört på mig mer än någonsin, men jag inser samtidigt att detta bara var början. Min kropp är lika envis som mitt psyke, och det är egentligen först nu, efter åtta veckor, som kroppen börjar svara och det blir reslultat. Jag kan se resultat i både styrka och kondition, och när Angela måttade och mätte igår kunde vi även se resultat där. Totalt har jag under 8 veckor tappat 21 cm över armar, ben, stuss och midja, samtidigt som min muskelmasa har ökat och fettprocenten sjunkit. High five för det!!!
Jag måste tacka coach Angela som har peppat och piskat mej under den här tiden. Hon har trott på mej när jag själv har tvivlat (vilket varit rätt ofta), och utmanat mej på ett sätt som jag aldrig skulle klara själv. T.ex. har hon fått mej att göra armhävningar på tå (jag tror det blev det 22 stycken igår) och snart innan juni är slut har jag klarat mina första chins. Tyvärr fick jag mjölksyra i vaderna (hon säger att jag slarvar med uppvärmning och stretch) och blodsmak i munnen igår när jag skulle göra roddtestet, men jag ger inte upp. Om några veckor ska jag ta revansch på den, och då kommer jag ro 1050 meter och vara i utmärkt form :-)
Imorgon är det midsommar och då går jag in i fas två, som betyder "unna sig lite gott ibland men försöka hitta bättre alternativ". Samtidigt ska jag verkligen försöka kämpa på med träningen, springa, promenera och styrketräna. Tydligen har jag inte slitit ut coachen helt även om jag varit riktigt bångstyrig mellan varven, för hon har nämligen lovat att fortsätta att piska mej på gymet ett tag till. Kanske kan hennes grepp om mej vara det som gör att jag inte faller handlöst för alla semesterfrestelser och går tillbaka till gamla vanor igen.
Kämpa kämpa, för i sommar ska jag kunna ka mina sommarbrallor på mej.... Jag är på G!