ytaodjup

Idag fyller min fina kompis år
Vi har känt varandra i 15 år nu
Helt galet länge
Och ingen av oss har faktiskt blivit en dag äldre
Så mycket kul som vi hittat på under dessa år
Hon är snäll och omtänksam
Och väldigt påhittig och rolig att hänga med
Jag har aldrig tråkigt när jag är tillsammans med henne
(Jo en gång för typ 12 år sen va jag riktigt arg på henne....)

Jag är så tacksam och glad att jag har min härliga Vonsan

 

Födelsedagstårtan fick högt betyg av småfolket idag

När vi åkte hem sa Måns

"mamma, jag vet att jag hade orkat en större bit...."

 

 

Melina fixade efterrätten idag
Solvarma smultron och blåbär
Serverade med vispad grädde
Vansinnigt gott

Igår var det dags för Yvonnes årliga sommarfest. Vi firar hennes födelsedag och har en sista gemensam samling innan alla vänner skiljs åt inför sommarledigheten.

Det har blivit en härlig tradition som vi alla ser mycket fram emot. Det är också tradition att solen skiner på oss från en blå himmel, gårdagen va inget undantag.
Yvonne hade dukat upp en generös och härlig buffé med diverse läckerheter som vi alla mumsade av samtidigt som vi tjattrade på om allt mellan himmel och jord och lyssnade på bra musik. I det här sällskapet är stämningen alltid hög och inga samtalsämnen tabu.
Mellan allt snack fixade vi i ordning oss, hjälptes åt att föna håret, sminka varandra, måla naglar, prova kläder/skor och välja outfits. Riktigt mysigt :-)

Middagen intogs på Taverna Brillo. Jag åt en ljuvligt god helgrillad dourade som köket väldigt hjälpsamt hjälpte till att filéa åt mig.

Efter middag blev det en sväng på stan i den ljumna sommarnatten, vi hamnade bland annat på Hotellet och Standvägen 1. Gatorna runt Stureplan va fulla av partysugna unga människor, en härlig syn för en trött småbarnsmamma på vift....

Tusen tack till Yvonne som ser till att vi håller liv i den här traditionen genom att fylla år, och tack till resten av ligan för att jag får ha er i mitt liv. Ni förgyller min tillvaro.

 

 

 

 

Jag har  lånat några bilder från Annas blogg. Gå in och hälsa på henne vittja :-)

 

www.annaheltenkelt.blogg.se

 

Helgen är på intågande
Fredagskvällen är här
Småfolket är hämtade
Brandmannen kommer hem när som helst
Snart ska vi dra vidare på party

Jag har mellanlandat på trappen
Med en kall cola zero och min söta men salta present
Tack fina Caroline
Och tack för gott samarbete
Och din positiva inställning
Och din hjälpsamhet
Och ditt härliga humör
Och att jag har fått lära känna dej
Och för goda nötter :-)

Solen skiner å himlen är blå
Å vad det är härligt att leva då

Sitter ensam i personalrummet med min kaffekopp. Framför mej står världens största skål med smågodis. Min svaghet, mitt knark...
Skulle så gärna vilja ta hela skålen i knät och äta som om det inte fanns någon morgondag. Skulle gärna ta några timmars magont bara för att få en rejäl fredagsfrossa.
Men jag är stark, jag avstår idag.
12:e dagen utan smågodis...
Heja mej :-)

Skickade över småfolket med en blomma till grannarna tidigare i kväll. Mona fyller och idag, maken hennes imorgon och detta vill vi självklart uppmärksamma. Mona fick ostämd skönsång i morse och nu ville vi alltså komplettera sången med en liten blomma.
Melina skrev ett kort som hon stack ner i blomman. Vilken tur de har, blomman är nämligen "gratis på födelsedagen...."
Är det nån gång man ska ha tur så är det ju när man fyller år ;-)

Micropausar i soffan
Huset är tyst och tomt
Småfolket är ute och cyklar
Brandmannen är ute och räddar liv
Jag ska snart vispa ihop en fläskpannkaka

Måste bara andas lite först
Det är långa men roliga dagar på jobbet nu när jag har uppehåll från studierna
Och detta kombinerar jag med diverse aktiviteter och sena nätter
Allt ska hinnas med nu...

Igår kväll var jag ute och åt lite gott med två jobbarkompisar
Vilken känsla att få prata ostört
Uttala hela meningar
Samtala om annat än pedagogik och logistik
Härligt och välbehövligt

Promenerade hem från centrum
I den ljumna sommarnatten
Ringde upp en gammal vän
Snackade på och njöt av livet
Tänkte inte på morgondagen

Visst va jag trött imorse när klockan ringde 5.45
Men det är ändå förvånansvärt vad kroppen klarar av
Ljuset, värmen och vetskapen av att ledighet väntar runt knuten hjälper till att hålla humöret uppe
Sex arbetsdagar kvar tills jag inleder min sju veckor långa semester

Slutpausat, dags att lyfta på baken och ställa sig i köket....

God morgon vänner!
Klockan är 6.30
Jag och Jocke försöker febrilt skaka liv i småfolket
De sover som aldrig förr
Grymtar endast lite argsint och drar täcket över huvudet när uppstigning kommer på tal
Det är dagen efter
Dagen efter Cirkus Brazil Jack
Det fanns nått för alla
Eld och lättklädda damer
Hästar och katter
Trollkarlar och en tokig clown
Idag får vi sota för att vi va ute och roade oss sent
Barnen somnade efter 22

Och det ösregnar ute idag
Och jag fick dålig mjölk i mitt morgonkaffe
God morgon världen....

Nu har vinterpälsen åkt av, jag har skaffat sommarfrisyr med bar nacke. Så pass att att hon körde med apparaten.
"Blev du rädd då?" Undrade Måns
Nä det blev jag inte, fast det va första gången någonsin för mej.
Å inte går det att sätta upp i tofs längre. Inte alls, jag har provat nämligen....

Idag har jag o småfolket varit ute och rastat oss i Haninge.
Det bjöds på god sommarbuffé som avslutades med hallontårta. Jag åt och nöjt, och det som blev över fick jag med mej hem i en påse till brandmannen. Det är fint att gå på kalas där man får med sig doggybag hem tycker jag ;-)

Va skönt det är med långhelg :-)
En dags extra ledighet gör verkligen susen, man hinner komma ner i varv ordentligt, slappa till sig och vända på dygnet. Vi har sovit över på landet, tagit en runda runt sjön och plockat massor med smultron, allting för första gången det här året... Visst är det nått särskilt med första gången? Sista gången är också speciellt, men man är nästan aldrig medveten om att det är just sista gången...

Igår eftermiddag åkte vi hem till gränden igen. Jag lagade en jättegod pastasås med fläskfilé och ädelost. Plättlätt va det, och kommer absolut att göras om. Småfolket fick grillkorv, här slösar vi inte på godsaker som inte uppskattas.
På kvällen såg Jocke och jag en supersorglig film som gick på TV, och emellan snörvlingarna försökte vi välta omkull ungarna. Speciellt Måns va superpigg och klockan va väl närmare elva innan han slocknade.
Är detta en försmak av sommarlovet? Är det omöjligt att kombinera sovmorgnar med tidiga kvällar?
Vi måste absolut hitta en strategi för hur vi ska lösa detta. Minst ett par timmars vuxentid vill jag ha varje kväll. Tid då jag kan se på TV, läsa eller samtala med andra vuxna ostört. Är det en utopi jag suktar efter...?

Har firat midsommar traditionsenligt på Gladö tillsammans med familjen....

Ätit sillunch
Dansat runt midsommarstången
Fiskat fiskdamm
Har haft kort fladdrig klänning på mej
Ätit sockervadd
Köpt lotter
Vunnit skräpvinster
Ätit årets första smultron
Plockat blommor
Haft fem(sex)kamp
Grillat gott
Ätit massor med jordgubbar och grädde

Nu sitter jag i mörkret o hoppas att småfolket somnar snart. Önskar att jag fick avsluta den här midsommaraftonen i lugn och ro. Kanske med en kopp te och en bra bok.
Hoppas att ni har haft en fin dag ☀

Småfolket bedyrar:
"Vi loooovar, vi har inte rört ditt läppstift. Skulle vi aldrig göra, aldrig nåååågonsin. Faktiskt. Så det så...."

Nähäp, det måste va den där besvärliga brandmannen då, tänker jag....

Fick hämta hem småfolket tidigare idag, Månsan fick feber. Melina blev förstås skitsur för att hon inte fick vara kvar på förskolan, men jag deklarerade snabbt att det va henne det va minst synd om.
Rangordningen såg nämligen ut så här:
1. Måns med 39,4 graders feber
2. Mamman som befinner sig i total ovisshet om vart detta ska sluta. Är midsommarfirandet i fara tex...?
3. Mammans kollega som får jobba häcken av sig ensam i eftermiddag.
4. Melina som inte han leka klart....

Vi (barnen) har fikat, tittat på film, lyssnat på musiksaga och spelat dataspel. Sen somnade febertrollet och Melina drog ut och cyklade. Jag satte mej i solen en stund, lyssnade på Värvet och åt en flygande Jacob i min ensamhet....
Snart kommer pappan hem o löser av. Jag ska ta mej till gymet. Heja mej :-)

Häromdagen lyssnade jag på Värvet, när Sigge Eklund (min favorit) blev intervjuad av Kristoffer Triumf. Jag gillar Värvet, alla medverkande får prata till punkt, inget ämne är tabu och Triumf värderar inte....

Hursomhaver.... Eklund nämner att han äger en stor sorg, en vänskap som han förlorat för många år sen. En människa som va väldigt viktig för honom under flera år, och som han fortfarande räknar som den människa som betytt mest för honom vid sidan av hans föräldrar och hans fru. Eklund nämner inte vad det var som gjorde att vänskapen tog slut, men han säger att det hugger i honom när de ser varandra på stan, och att det är en sorg han måste bära med sig.

Jag fann Eklunds berättelse mycket sorglig, och efter en tids reflektion har jag insett att en trolig anledning till att jag blivit så berörd är att jag känner igen mej. Det finns fyra människor "där ute" som jag mentalt inte riktigt kan släppa taget om. Vänskap har kommit och gått genom åren, men en del gör djupare avtryck än andra, som dessa fyra personer. Dessa själsfränder har funnits i mitt liv under perioder då vi haft en gemensam knutpunkt, då vi befunnit oss på samma plats i livet liksom. Det kan vara att vi upplevt stora saker tillsammans, saker som det känns som att ingen annan kan förstå. Saker som jag nu inte har någon att dela mina minnen med. Vi har haft en unison agenda, och umgåtts intensivt.

Sen har livet tagit en vändning och ett nytt kapitel skrivits, frivilligt eller ofrivilligt. Kontakten bröts, kanske tvärt, kanske successivt. Kanske var det något som skavde, kanske var det bara dålig kommunikation eller dålig planering.

Detta är fyra sorger som jag bär med mig i min stora livsryggsäck....

Fy vad jag frös på jobbet idag, de blåste kalla vindar. Det är sant, jag blev lurad av SMHI och hade klätt mej i shorts, linne och flip flops... :-/

Inte nog med att jag ätit superduperbra enligt low carb-teorin idag, nu ska jag chocka kroppen ytterligare genom att dra iväg till gymet. Body pump för första gången sen Dackefejden. Använder man sig fortfarande av skivstång och viktplattor?

Om ett par veckor börjar semestern som förhoppningsvis ska spenderas i bikini vid någon härlig strand. Nu ska kroppen trimmas (ha ha ha....) å som vanligt är jag ute i sista minuten. Jobbar på med kniven mot strupen och kanske hinner jag komma i form lagom till Thailandsresan, om karaktären inte sviker.

Om det skulle vara så att jag kollapsar pga överansträng, så vill jag att ni ska veta: Jag älskade er alla :-)

Jag har precis tittat på SOS vilda djur som går på barnkanalen tillsammans med småfolket. Varje gång jag ser det där programmet blir jag lika fascinerad över vilka hängivna djurälskande människor det finns. Både de som lämnar in sjuka djur, och de som tar hand om dem. Nu snackar vi inte om husdjur, utan om vilda djur som hittas i skogen.
Ikväll fick vi se en halt igelkott, en havsörn med svamp och några övergivna andungar. Djuren sköttes om i flera veckor, röntgades, medicinerades och vårdades med ömhet och kärlek tills de kunde släppas ut i det fria igen.

Jag förstår att jag riskerar att låta både hjärtlös och kall nu, men jag undrar verkligen VARFÖR? Vad hände med naturens gång....? Vad hände med ekosystemet där den halta igelkotten blir uppäten av nått hungrigt rovdjur.
Å vem är det som betalar för vården av den här halta igelkotten? Är det jag? Är det mina skattepengar? Är det här pengar som istället skulle kunna läggas på skola och äldreomsorg?

Jag kanske är helt ute och cyklar, men snälla undervisa mig då...

Man måste som sagt börja med sig själv. Reflektera kring sina egna tankar och värderingar. Vilka normer finns i samhället och hur påverkad jag av dem?
Vill jag att mina barn ska styras av traditionella könsroller? NEJ
Vill jag att mina barn ska göra egna val? JA
Vill jag att mina barn ska våga gå sina egna vägar? JA
Vill jag att mina barn ska påverkas av omgivningens åsikter? NEJ

Varför blir jag då så tveksam när Måns väljer vilka skor han ska ha på sig när vi åker till centrum?
Varför tänker jag på vad människor vi möter ska tycka och tänka?
Varför tänker jag att detta är "flickskor" och att det känns mer okej att han har dem hemma?

Självklart sa jag inget av detta till honom, och han fick ha på sig sina fina skor när vi åkte iväg.
Men jag är precis lika påverkad av samhällets normer som alla andra, och det är inte alltid lätt att våga gå sin egen väg...
Å det bästa av allt, Måns va nöjd och glad hela tiden :-)

Fy tusan vad det har regnat idag. Å självklart var jag utomhus när det regnade som värst vid tretiden, varför inte liksom.
Oberäkneligt varannandagsväder ogillas. Längtar efter ihållande sol och värme.
För ett år sen levde vi livet på det här stället, helt underbart på alla sätt.
Den "blå" balkongen va vår, å likaså den blå poolen....

Idag har jag varit med Melina i på introsamtal i skolan. Det va en härligt pigg och förväntansfull unge som studsade hemifrån. 9.30 skulle vi träffa fröken Ulla, 9.25 gick vi hemifrån, 9.26 va vi framme. Har jag sagt att vi bor på skolgården...?

Melina hade förberett sig genom att svara på några frågor som vi fått hemskickade. Jag måste säga att hon verkligen bredde på och framställde sig själv i bästa dager, och hon höll samma linje även under samtalet idag. Hon svarade artigt och korrekt på alla frågor Ulla ställde. Hon förklarade hur bra hon va på att läsa, skriva och på matte och beskrev vilken snäll och hjälpsam kompis hon var.
Jag kunde med andra ord vara mycket stolt över min kompetenta och sociala unge idag. Det ska dock bli lite spännande att se hur Ulla reagerar när hon visar sin lite mer kreativa och busiga sida. Fritidspedagog i klassen är en ung tjej som redan känner min lilla bus-Melina, nämligen dansfröken Mikaela...
Ha ha ha.... Det kommer bli kul det här :-)

Har jag förresten sagt att jag lagt ner det där med överklagandet angående skolplacering. Min energi tog slut och jag orkade inte skicka in några fler yrkanden till förvaltningsrätten, och inte Jocke heller tydligen. Vi får ta ett år i taget nu och börja kriga igen till våren...

Övrigt som vi behöver veta om barnet:

"AT JAG ÄR SNEL"

Jag gissar att det va den här sista tentan som tog död på skrivlusten...
Har ingen som helst lust att formulera mej i skrift. Jag behöver en paus från tangentbordet, så jag låter bli.
Men tankarna är lika många och snurriga som vanligt...

Jag tänker bl.a. på:
• Vädret och det faktum att jag får uppenbara humörsvackor så fort regnet drar in över stan.
• Den härliga sommaren som smyger sig på och att jag ska ha sju veckors semester tillsammans med min lilla familj.
• Hur en sexårings psyke fungerar. Det är bergochdalbana för hela slanten, ibland bebis och ibland tonåring.
• Prioriteringar. Vad är viktigt för mig att hinna med? Vilka människor är viktiga för mej? Å hur ska jag frigöra tid....
• Mitt examensarbete som jag ska skriva i höst. Titt som tätt dyker det upp ord och begrepp som jag känner att jag måste analysera och reflektera kring. Jag har fått en hel del idéer och jag är livrädd att de ska fly ifrån mej, jag måste skaffa mej en anteckningsbok tror jag.
• Min yrkesmässiga framtid... Vad gör jag? Vad vill jag? Vad brinner jag för? Var hör jag hemma? Vari ligger mina drömmar? Besitter jag någon form av spetskompetens? Var är jag om ett år?
• Pengar. Med skatteåterbäringen på kontot känner sig studenten som miljonär. Jag har inte rört dem, för jag vill bevara känslan. Jag drömmer om ett sommarhus på Gotland, en pool och en bil med AC (eller i alla fall elhissar).
• Mat, eller snarare godis. Ser och hör att det är många som håller strikt diet sex dagar i veckan och sen unnar sig en ätardag, funkar det? Sen var det det här med 5:2-dieten som verkar så poppis.... Nej tack!

Ja det va det just nu....

Jag är på äventyr i Strägnäs tillsammans med min heltokiga arbetsgrupp. Ett brokigt och krokigt men kul gäng. Vi firar sommarlov och 180 avklarade högskolepoäng.
Nu har vi precis bäddat iordning i vår lilla stuga och genast blir det uppenbart vilka olika sovstilar vi har.
Annette i sin illgula onepiece-sovsäck, Susanne i skrynkliga lakan i nerlegad bäddsoffa å Annika på en bädd av kuddar och mjuka täcken. Själv sover jag självklart i vita slätmanglade lakan i egyptisk bomull. Prydligt bäddat o ordentligt instoppat förstås... ;-)
Lina ligger och gottar sig i storstugan, inte för att hon måste utan för att hon av någon märklig anledning inte vill dela stuga med oss.

Jag kan knappt tro att det är sant
Stockholm har bjudit på underbart väder hela veckan
Strålande sol och härlig värme
Å långa ljusa dagar
Sommaren är så skön att jag nästan svimmar
Av glädje och av överhettning

Idag startade jag helgen med en svettig och skön runda
En timmes power walk och jogg
Kan konstatera att jag är i ruskigt dålig form
Det kanske är dags för nya vanor?
Gud hjälpe mej (eller nån annan....)

Hursomhaver....
Sommaren gör mej lycklig
Det spelar ingen roll att det inte är semester riktigt än
Jag njuter för fullt redan och vetskapen om att vi har hela den här härliga sommartiden framför oss gör mej än mer rofylld

Det tog drygt sex år innan ungarna kom på att glassbilen inte endast åker mellan glassfabriken och Gladö Kvarn. De har nämligen varit övertygade om att det endast är på landet man kan köpa glass ur bil, å föräldrarna har låtit dem tro det....

Men idag lyckades glassbilen sladda in i gränden mitt framför näsan på småfolket när de va ute och lekte. Båda ungarna sprang överlyckliga hem och berättade om den här fantastiska upptäckten för sina föräldrar. De va snabba att övertala pappan om att glassinköp skulle göras, å så skuttade de tre Rudbusarna ut mot bilen på lätta fötter.

Fredagskvällar runt 18-tiden ska jag försöka lägga på minnet att hålla småfolket inne, stänga fönster o dörrar och skruva upp volymen på TV'n.

Fast lakritsglassen de köpte till mamman va farligt god ;-)

Nu är tentan hopsnickrad
Och inskickad till urkund
Jag känner mej inte helt hundra
Men någorlunda
En härlig känsla
Sommarlov

Dags att dyka ner i bingen
Idag Sveriges nationaldag
Imorgon vardag igen
Så är livet
Ömsom vardag, ömsom fest

Dagen har firats i nyhuset hos Linda & Håkan
Väldigt trivsamt på alla sätt och vis
Åtta vuxna och lika många ungar
Solen sken från klarblå himmel
Semesterkänsla i kroppen
Barnen skrattade och lekte massor
Vi vuxna skrattade också men lekte mindre
Tusen tack gänget :-)

Foto: Erik Austvik

Jag sitter och stirrar på den här lilla asken
Jordgubbsbräck från Åre chokladfabrik
En present från "my feederfriend"
Snålvattnet rinner

Barnen sover å Jocke jobbar
Kollegorna har spelafton utan mej
Det är lite synd om mej faktiskt

- Mamma, vad tycker du mest om, mej eller det här huset?
- Självklart tycker jag mest om dej Månsan.
- Jag förstår, för du kan ju alltid bo i en koja....

Å sen provade han mina nya byxor :-/

Äsch, jag skiter i att tentan inte är klar å firar sommarlov i alla fall. Jag gör väl som jag vill, jag vågar vara anarkist liksom....
Jag bjöd in Vonne & Wille på tisdagstacos och skålade i ett glas rosé i Gynningglasen. Fira det som firas kan är vår melodi. Måns och jag svängde ihop en kladdkaka också som vi avnjöt med vispgrädde. Tur att vi inte går på Toftby-dieten konstaterade vi, och knäppte upp jeansen som började spänna lite för hårt över magen...
Tack för ikväll bästaste Yvonne ❤




Fina va.....

Nu har jag varit inne på högskolan för sista gången det här läsåret.
Termin fem: Check.... nästan :-/
Om jag bara hade haft aningens mer självdisciplin så hade jag haft sommarlov nu. Men eftersom jag verkar trivas med kniven mot strupen, "living on the edge" så frångår jag inte det konceptet.
När mina kurskamrater lämnade ifrån sig sina hemtentor till seminarieledaren idag, lovade jag mej själv att köra ett bättre upplägg nästa termin. Det är inte kul att se kursare hasta iväg på lätta fötter och önska varandra ett skönt sommarlov, när man själv har en tenta som hänger över en.
Bara att kavla upp ärmarna och sätta igång så fort jag hittar en lucka. I min kalender kan jag se att jag har fredagskväll obokad, antar att det är då jag får sitta och skriva. För på lördag ska jag åka upp till skolan och lämna uppsatsen tänkte jag. Om inget annat kommer emellan förstås, för jag har ju inte deadline förrän på tisdag.....

I tre timmar har jag suttit och skruvat på mej och försökt hålla mitt intresse och koncentrationen uppe. Det gick sådär...
Kommunen har gjort en storsatsning för att utbilda all förskolepersonal i att börja tänka normkritiskt. Långa föreläsningar i en stoooor aula, där de klumpat ihop alla oavsett förutsättningar. Barnskötare, förskollärare, chefer, administratörer, städare, kökspersonal, alla ihopbuntade oavsett tidigare förförståelse. Inte undra på att det gick åt skogen....

Den stackars föreläsaren hade det inte lätt, och jag är bedrövad över att ett så viktigt och intressant ämne blev så illa slaktat. Om man vill få folk att gilla jämställdhet och genus och börja intressera sig för normkritiska tankar måste man våga skruva till det lite. Göra ämnet spännande. Annars blir det så torrt och tråkigt som de flesta tyvärr redan upplever det.

För en gammal genusflummare som mej, var det inte mycket nytt. Men en sak lärde jag mej i alla fall. Queer, är ett brett uttryck som betyder att man är udda och kanske tar avstånd från det normativa. Jag ska absolut lägga till queer till mitt aktiva ordförråd....

Det har varit en lång dag med lek, bus och skoj i solskenet. Bassängbad, fotbollsträning, kalas och en hel del socker. Måns förvandlades till slut till en bångstyrig och provocerande duracellkanin som hoppade, klättrade och for runt överallt. Ju fler tillsägelser han fick, desto bredare log han....
Inget bet på den ungen, så det va bara att packa ihop och fara hemåt.
Två minuter efter att vi klivit innanför ytterdörren, låg han och sov på hallgolvet.
Ibland undrar jag hur ungar fungerar :-/
Men söt är han hur som helst...

Idag funkar det fint att va fotbollsmorsa
Solen skiner och himlen är blå
Min Månsa är kung på plan
Ser ni sötnöten i blå solhatt?

Jag har fått en jättefin presentkorg av ungarna på jobbet, full med godsaker

Korv, choklad, kex, marmelad och SJU sorters ostar....
Hade det varit sju sorters kakor hade det inte varit några problem, sånt kan jag hantera liksom

Men vad ska jag göra med den här mängden ost? Jag och Jocke kan omöjligt äta upp allt....
Jag tror jag måste anordna en ostkväll. Ostprovning.... Vore inte det kul?
Är det nån av er där ute som gillar ost?

Sa jag att osten luktar lite också.... ;-)

Solokvist med småfolket i sisådär fem dygn. Tyckte att jag va jättesmart när jag förberedde dem med varsin stor legokartong häromdagen. Imorse fick de sprätta kartongerna och tanken var att legot skulle hålla ungarna sysselsatta så att jag fick tid att andas och duscha lite.

Eller hur... Aldrig har väl de små behövt så mycket hjälp förut.
"Mamma mamma maaaaamma MAAAAAMMMMMAAAAA!!!!"

Så nu står jag här, fortfarande oduschad vid lunchtid och bygger lego. Som att jag skulle ha tid med det liksom.... :-/