- Nej mamma jag behöver inte bada, jag är är inte smutsig
- Jo, det är du
- Nej men jag duschade ju igår kväll
- Ja det gjorde du, och du är lika smutsig nu igen
- Nej, det är jag inte
- Nä hä, men du kanske skulle kunna bada bara för att det är kul och skönt då?
- Får jag leka i badet?
- Ja självklart
- Okej, då badar jag. Fast jag är inte smutsig
Hej! Tjena.... Inte smutsig?
Ser ni smutsranden på kanten och den begynnande sandbottnen?
...när man är ägnar hela kvällen åt att trängas med resten av kommunens hundratusen invånare på torget för att få höra Sean Banan skråla på scenen. Å jag skriver höra, för jag såg knappt någonting. Knökafullt med folk och alla ungar satt på de vuxnas axlar. "Är du kortväxt mamma?" Frågade Melina på fullaste allvar. Det är jag inte, men jag kan lova er att 161 cm inte va nån höjdare ikväll.
Och som om det inte vore nog med Bananen så lät vi ungarna gå till leksaksaffären efteråt. Sovdags va ändå redan passerad med råge så vi gick "all in" liksom. De valde varsin stor legolåda som de fick köpa för egna pengar. Melina grät som en tok för att hon va så snål. Ville köpa, men samtidigt ha pengarna kvar. Ha ha ha.... Hur är det möjligt att reagera så när hon har noll uppfattning om pengars värde.
När jag pussade Månsan god natt så sa han "mamma jag hörde att Sean Banan gillade mammor, speciellt sånna med stora rumpor..... Så som du har mamma".
God natt skitunge ;-)
Nej jag såg inte Bon Jovi i helgen
Å inte heller såg jag Beyonce igår
Men ikväll ska jag äntligen få gå på konsert
I detta nu är jag på väg till Huddinge centrum
Jag ska få se och höra Bananen
Sean den förste banan
Ibland har man tur liksom ;-)
Bloggen vilar lite å det finns två anledningar till det....
1. Mitt liv har inte plats för en blogg just nu. Här finns bara plats för jobb, uppsatsskrivande och vardagsstök. Det är det där ekorrhjulet som snurrar för snabbt igen. Jag känner att jag är tvungen att sätta allt annat på vänt....
Om två veckor ska uppsatsen in, och visst, det låter som att jag har gott om tid, men..... På måndag börjar jag jobba heltid och Jocke ska jobba helg och sen åker han en sväng till Övik igen.
Hur som, mitt liv är inget annat än barn, matte och språk just nu....
2. Jag har kommit till ett vägskäl, jag vet inte vilken väg bloggen är på väg åt. När jag startade bloggen för tre och ett halvt år sen va syftet att den skulle fungera som ett klotterplank. Här skulle jag blanda yta med djup, och dela glädje och sorg med vänner och ovänner. Jag har genom åren blandat ämnen högt och lågt, och jag har stundtals lämnat ut både mej själv och resten av familjen rätt rejält. Jag har aldrig varit intresserad av att visa upp en tillrättalagd fasad, utan jag bussar på vårt vardagskaos men även på stunder av harmoni och härligheter. Sen finns det självklart saker som jag inte skriver om, personer som jag inte nämner och sånt som bara mina närmaste får ta del av. Ändå får jag ibland känslan av att jag måste begränsa mej, att jag inte borde läcka så mycket (som Amanda Schulman skulle ha sagt). Ofta när jag träffar folk så "vet de redan" för de har läst på bloggen, och så står jag där och vet inget själv om dem, mina vänner. Jag får en känsla av att jag inte hänger med i deras liv. Det blir så uppenbart för mej att mitt klotterplank "når ut" och att jag borde ta tillfället i akt och skriva om viktigare saker. Visst försöker jag beröra ämnen som engagerar mej, men inte blir det särskilt ofta jag tar upp barnfattigdom, rasism och genus här...
Samtidigt är det kul att dela ned sig av fina vyer, god mat, roliga kommentarer, ögonblicksbilder och andra vardagsbetraktelser...
Ja, ni förstår. Det är en rörig och spretig blogg, samtidigt som det kanske avspeglar det liv jag lever rätt väl....
Å andra sidan kanske det är just sånna här tankar som dödar en blogg. När man börjar fundera för mycket tar man sakta men säkert livet av kreativiteten, man blir blockerad och begränsad...
Hjälp mej, vilken väg ska jag gå?
Hur häftigt är det inte att båda ungarna, oberoende av varandra, kom på idén att köpa Gynnings vinglas till mej i mors dagspresent. Jocke trodde att jag tipsat dem, men icke....
Tur att man har påhittiga ungar, för Jocke hade aldrig kommit på tanken själv.
Hur som helst så blev jag jätteglad :-)
Min egen mamma har jag fått fira med ett sms idag, så är det när man befinner sig långt ifrån varandra. Grattis lilla mor!
Idag är det alla mammors dag
Vi hyllar alla fantastiska mammor där ute i landet
Mammor som slår knut på sig själva för att räcka till
För att vara den bästa mamman de kan vara
Åt sina ungar....
Jag lånade en bild av Angela
Den säger en hel del om vad som är viktigt i mammalivet
Fredagkväll med kollegorna
I Vistaberg med cykelavstånd
Tio hönor och en tupp med gitarr
Turkisk, mexikansk o svensk mat
Frågesport om oss, våra drömmar o vanor
Stämsång, skönsång o skrålsång
Levande ljus på en inglasad veranda
Skratt och tjatter
En helskön kväll
Tack Ingrid och alla andra :-)
Jag har varit på studiebesök idag
Lite för nära gamla jobbet
Många tankar och mycket känslor
Jag blev positivt överraskad måste jag erkänna
Jag såg bl.a.
• Spännande och levande miljöer
• Utforskande material
• Fina dokumentationer
• Engagerade pedagoger
• Barnfokus
• ...och en bajstuta!
Bajstutan var helt klart det som överraskade mej mest
Förskolläraren som visade mej runt menade att den var väldigt användbar och att den inte missbrukades
Om jag va 3(4) år skulle jag gärna tuta ljudligt i denna både en och fem gånger när jag va klar med nummer två
Kanske för att få lite hjälp
Kanske bara för att signalera att jag minsann sköter magen som jag ska...
Nu har vi checkat ut från BVC
For real, forever...
Båda ungarna har fått ok-stämpel i baken
Nu ska de slussas vidare till skolhälsovården
Jag kan inte begripa att det är över nu
Den här tiden med BVC-besök
Väldigt många besök i början
Sen alltmer sällan
Jag minns det första mötet
När Eva kom hem till oss på Midsommarvägen
På cykel i februari 2007
Det va en snöfattig vinter det året
Hon hjälpte oss att tvätta rent runt Melinas navel
Hon lyfte barnet med van och stadig hand
Hon svarade på de nyblivna föräldrarnas funderingar
Sista mötet är precis avklarat
Lillebror har fått femårssprutan under stora våndor
Blivit vägd och mätt
Mamman blev förvåna och överraskad
Chockad
Lilla lillebror är större än vad stora storasyster va när hon va på femårskontroll
Visserligen fick hon komma tillbaka ett halvår senare för att kolla tillväxten
Men ändå
Jag som tycker han är så liten
Han är tydligen inte det
108 cm lång och väger 17 kg
Jag ringde Jocke och berättade
Han blev också chockad
Kanske kan en lillebror aldrig bli stor i sina föräldrars ögon
Sommarfest på barnens förskola
Högtidlig avtackning av 07:orna
Applåder och guldmedalj
Det va fint, men jag grät inte
Gemensam sommarsång
Föräldrarna va knäpptysta
Och barnen sjöng i otakt
Tipspromenad
Alldeles för svåra vuxenfrågor för att jag skulle ha en chans mot de andra föräldrarna
Speciellt mot dem som gick och googlade med sina telefoner
Vernissage
Hittade en utställning om de fina husen i Flemingsberg
Ja, jag tycker att husen är färgglada och fina
De fascinerar mej, hur mänga människor bor där egentligen?
Hittade en tavla som Måns hade målat
Egen medhavd picknick
Barnen var glada över sina pannkakor
Och jag behövde en rejäl balja kaffe
Fiskdamm
Nappet bestod av fina pixiböcker
Som vi självklart har läst ikväll
Höstinfo
Måns ska byta avdelning
Han tar med sig sina bästisar
Men måste lämna sin inskolningsfröken
Ledsamt och spännande på samma gång
Jag har varit hos Jenny på Tingeling och fått fina sommarfötter
Fossingarna är mjuka, rena och lena
Nu är jag redo för sol och sandaler
Typiskt att molnen är tunga idag
Och att regnet hänger i luften
Jag som ska på sommarfest
Strumpor och skor får vara på
Genom åren har jag mött många barn i förskoleåldern
Jag ljuger inte om jag säger att väldigt många av alla dessa små flickor i alla fall under någon period haft stora prinsessdrömmar
Drömmar om tjusiga klänningar, långt välborstat hår, glittriga smycken och stora slott
Min unge tänker utanför den traditionella boxen
Hon är så häftig
För henne finns inga hinder
Inget är omöjligt
Hon drömmer stort
"Mamma jag längtar tills jag blir vuxen, för då ska jag bli stadsminister" säger hon
"Ja ha, oj.... Ska du?" Svarar jag förvånat
"Ja, för det är ju statsministern som bestämmer, inte kungen. Mamma trodde du att det va kungen som bestämde i Sverige? Jag ska ringa till Fredrik och fråga hur han gjorde för att bli stadsminister" Fortsätter hon
"Mmm.... Men det är ju alla vi vuxna i Sverige som har bestämt tillsammans vem som ska vara stadsminister. Den som får flest röster när det är val vinner" förklarar jag
"Ååååå men mamma jag ska säga till alla mina kompisar att rösta på mej. Snälla mamma, kan du också rösta på mej...?" Säger hon bedjande
"Aaaaa....." Svarar jag svävande och försöker föreställa mej hur Rudbusen skulle styra landet och vilka nya lagar och förordningar hon skulle driva igenom... :-/
Skyndar mej hem från skolan och slänger mej på sängen....
Inte för att vila, utan för att börja sluka nästa veckas studentlitteratur.
Var det bra så?
Ja, jag tror det...
Dagen har spenderats på Sundby Gård tillsammans med härliga kollegor. Härlig miljö, strålande sol och många givande diskussioner. Vi bjöds på massa god mat, och som vanligt är jag noga med att få i mej från hela kostcirkeln.
Idag fyller min älskade unge fem år
MÅNS LOVE
Mammas hjärta
Tiden har gått så snabbt
Det va inte så länge sen som barnmorskan la upp honom på mitt bröst
Inte så länge sen som han gjorde vår familj komplett
En så omedelbar kärlek som knockade mej ögonblickligen
Han var så efterlängtad
Jag var så redo
Jag har läst min gamla blogg idag
"I väntan på en prins" som jag skrev när jag gick och väntade
Och längtade
Jag fylldes av så många minnen
Så mycket känslor
Det är glädje rakt igenom, nästan
Förutom ett uns av oro
Mammaoro
"Kommer du alltid vara mammas lilla kille?" frågade jag häromdagen
"Nej, jag kommer bli så stor som du" svarade han
"Men jag kommer väl alltid få snusa på dej?" Fortsatte jag
"Mmmm....." Svarade han
"Tänk att du ska bli så stor så att jag inte kommer kunna bära dej" sa jag sorgesamt
"Då bär jag dej" blev hans svar
Underbara unge
Kärlek
Grannarna har pyntat huset med blommor och ballonger, musik spelas, solen skiner och gäster kommer och går. En perfekt dag för studentmottagning....
Jag förklarar för småfolket att man firar studenten när man gått 12 år i skolan. Månsan fattar ingenting "hon har inte gått 12 år i skolan, hon är en bebis" säger han bestämt.
"Nä" försöker jag "varför säger du så?"
"För jag har sett det, det va en bebis" fortsätter han
Jag ger upp, ibland är det liksom inte värt att diskutera med nån som inte förstår...
Några timmar senare trillar polletten ner. Hos mej.....
Jag gick ut för att ställa in ungarnas cyklar i förrådet, och stannade upp några sekunder och tittade på studentplakatet som stod uppställt på grannens tomt. Där stod en 100x60 cm stor bebis och skrattade åt mej....
Melina har varit på skolbesök idag, och träffat sina nya klasskompisar och pedagoger. Det va pirrigt som bara den, men spännande och kul på samma gång. Eftersom Melina inte har någon kompis med sig från sin förskolegrupp va jag med på skolbesöket, men jag försökte verkligen hålla mej i bakgrunden...
När man på avstånd ser sitt barn sitta tillsammans med främmande människor, blir det så tydligt att hon är på väg in i en ny värld. Eller inte bara hon, även jag. En känsla av att befinna sig i en stor förändringsprocess svepte in och grabbade tag om mej. Jag blev emotionell och sårbar precis där och då. I ett klassrum fyllt av barn, pedagoger och föräldrar satt jag med en stor klump i halsen. Det bådar inte gott inför nästa veckas sommarfest på förskolan,då de högtidligt ska tacka av de blivande förskoleklassbarnen, som det står i inbjudan. Troligtvis kommer jag väl inte bara ha en klump i halsen då, jag kommer väl antagligen stortjuta...
Den här fina förskoletiden börjar lida mot sitt slut för Melina. Hon har haft fem kanonbra år på Vistaberg, tillsammans med professionella och engagerade pedagoger. Vuxna människor som alltid har sett hennes styrkor och kvalitéer, trots att hon inte alltid har varit så följsam som man kunde ha önskat. Jag är så tacksam för de här åren och för att hon har fått en så bra start i livet.
Nya pedagogerna i förskoleklassen känns också jättebra, även om vi föräldrar inte blir delaktiga på samma vis. Melina kommer trivas som fisken i vattnet, jag tror inget annat....
Och vad hittar jag i brevlådan när jag kommer hem? Jo, fem skolrelaterade brev!!! Fyra från förvaltningsrätten (vår överklagan om skolplacering har gått vidare dit efter att kommunen gav avslag) som vill att vi kompletterar och lämnar nya yttranden.
Vi fick även inbjudan till ytterligare ett föräldramötet med grundskolechefen samt rektorerna, där de förhoppningsvis ska ge förklaring till den här konstiga skolplaceringen.
Men just nu, i detta nu, känns den här skolplaceringen toppen. Jag har precis sett min glada sexåring börja bygga relationer till nya vuxna och barn, och jag har sett hennes glädje i att få bli delaktig i det här stora skolsammanhanget. Det här nya äventyret som börjar nu...
Fast jag vet att jag måste överklaga beslutet. Att jag måste kämpa för miljön, ekonomin, logistiken och alla andra ungar här i gränden som vill ha rätt till sin "byskola".
Kämpa kämpa, orka orka...
Förväntansfull och pirrig, på väg för att besöka skolan....
Bästa kompisen från gränden och Melina blir klasskamrater I höst...
Onsdag kväll och så trött. Det va så mycket jag skulle göra ikväll, men livet och tröttheten kom emellan.
Jobba på förmiddagen, plugga på eftermiddagen, utvecklingssamtal, hämta ena ungen på förskolan, hämta andra ungen hos kompis, bada ena ungen, laga middag, stöka bort middag, bada andra ungen, läsa saga för barnen, natta barn, somna själv bredvid...
Ja, vad trodde jag liksom. Jag får ta nya tag och börja om imorgon :-)
Detta är livet...
Jag vill bestämt hävda att ålder endast är siffra. Idag har jag fått så många bevis på det.....
Jag är 34 år och har idag skrålat "bä bä vita lamm" X antal gånger i varierad takt och ton, lika entusiastiskt som en skock tvååringar. Efter det jobbade vi med "en riktig jävla schlager" dissekerade den, bröt ner och byggde upp igen. Spelade och pausade på precis samma sätt som jag gjorde i tonåren när jag redigerade mina kassettband med inspelningar från Svensktoppen och Trackslistan.
Högskolan är en spännande plats att befinna sig på...
Min 36-åriga sambo hängde på låset på Blomsterlandet i förmiddags. Eller att säga "hängde på låset" var nog en underdrift, han var där en halvtimme innan de öppnade för att kunna hugga de fräschaste pelargonerna och piggaste lobeliorna. Det är precis samma taktik som han använder sig av när han åker till Ica Kvantum för att veckohandla. Det är han och pensionärerna som armbågar sig fram när affären öppnar.
Fast min tant har hela 22 år kvar till pension...
Å så är det småfolket, fem- och sexåringen. De är ute och ränner på stan likt värsta tonåringarna. De utnyttjar mitt förtroende och tar hela handen när jag ger dem lillfingret. De hade fått lov att gå på hockey i Globen men drog vidare på nån typ av efterfest. Jag var tvungen att ringa och efterlysa dem till slut när klockan va långt förbi sovdags. Det visade sig att de hade anslutit till ett nytt sällskap och va ute och spelade golf.
Jag antar att detta är en försmak av vad som komma skall....
Jag är så glad att våra grannar har fina tulpaner i rabatten
Å jag är så glad att Melina är en unge med skinn på näsan
Hon tar för sig i livet
Fast det kanske inte är helt okej i alla sammanhang
Men hur ska man förklara det i samma stund som man får en blomma för att man är "världens finaste mamma"....?
Simskoleavslutning idag
Melina kvitterade ut två simmärken
Måns noll
Stora tårar rullar i gränden
Den ena kämpar och står först i ledet
Den andra maskar och försöker komma undan
Är någon förvånad över märkesfördelningen?
Ja Måns...
Så har man köpt vårens dyraste barnplagg. En gul thisha för TUSEN SPÄNN...
Varför? Jo för att Måns fem dagar efter att jag betalat fakturan ångrat sig, han vill inte gå på fotbollsskola....
Måns surade och vägrade va med. Melina va sur för att hon INTE fick va med och spela. Trots lackballerinaskor på fötterna försökte hon övertala mig om att vi skulle ljuga för tränarna och säga att hon va fem, hon ville så gärna. Pappan surade och ville åka hem, ville inte sitta i gräset och kolla på när andras ungar sparkade boll.
Mamman va envis som vanligt, och gav sonen, dottern och sambon noll uppmärksamhet för deras gnäll. Efter 40 minuter gick Måns ut på plan, dribblade och sköt några snygga skott i mål.
Vem vet, kanske är han med nästa vecka i alla fall...? Eller inte....?
Han kom hem i natt och har redan hunnit:
• slänga påskriset
• rensa bort all gamla vissen ljung ur blomlådorna
• tvättat husets alla fönster
• städat linneskåpet och vikt allt fint
• skalat potatis och klyftat den, samt gjort eget vitlökssmör
• varit ute på promenad med lilla familjen och delat ut inbjudningskort till Månsans kalas
• Bäddat rent i master bedroom
Ja, han är fantastisk (å ja, sett utifrån gamla mossiga könsrollsnormer så är jag ihop med en tvättäkta tant)...
Nu ska tanten ut och grilla entrecote till mej. I love my tant ❤
Sista kvällen som gräsänka firades med nya och gamla vänner. Hemligt inbjudna och särskilt utvalda....
Fördrink och tilltugg i gränden, för att orka hålla ångan uppe tills vi fick vårt bord på Fondueboden. Sex glada hönor åt tills vi nästan sprack. Och när vi inte kunde trycka i oss mer beställde vi in varsin tobletonefondue med massa frukt och glass. Det är ingen överdrift att magen stod i fyra hörn....
Å mitt i den svarta natten när taxin åter rullade in i gränden, stod Jocke på parkeringen med en sovande Månsa. "Mammas älskling" sa jag och tog honom i famnen. Han tittade upp på mej, sprack upp i ett stort trött leende, gav mej en lång och hård kram och han sa "mammas gullunge..." I den stunden stod tiden still, ett ögonblick fyllt av ovillkorlig kärlek ❤
Min snygga hemliga vän....
Idag började jag dagen med att bjuda med grannfrun på en promenad till centrum där jag hade ett paket att hämta ut. När jag dök upp för att hämta henne tittade hon på mig frågande och sa:
- ska vi gå snabbt eller?
- nä då, inte alls... svarade jag
Där stod hon nyduschad och fräsch med en handduk runt det nytvättade håret. Själv hade jag löpartights, sporttopp, easy tones och stora solglasögon på mej. Man kan väl säga att vi inte matchade varandra ett dugg....
Men jag fick förklara att jag kör Anna Anka-stilen som innebär att man klär sig sportigt och bekvämt. Den sportiga looken signalerar till alla jag möter att jag är på väg till gymet, och samtidigt rättfärdigar den att jag varken har duschat eller sminkat mej än.
Sen tog vi en sakta lunk, njöt av solen och värmen. Köpte en god dricka, shoppade lite och snackade skit.
Å vet ni vad? Alla jag mötte trodde att jag skulle iväg och träna, de tänkte att jag va en sån där hurtig och sportig typ.
Med Anna Anka-stilen kan man inte bara lura sin omgivning, man lyckas jättebra med att lura sig själv. Jag va väldigt nöjd med mej själv och njöt i duschen efter dagens träningspass ;-)
Toppen på alla sätt och vis....
Fy vad det är svårt att ta beslut
Spara eller klippa?
Blond eller brunett?
Snälla hjälp mej....
Samtal med vänner
Om livet, sjukdomar och döden
Om toahyfs och gungor
Om soul train och födelsedagar
Om båtar och resor
Ackompanjerat av buffelost och rosé
Surdegsbröd och physalis
Brie och chilinötter
Högt och lågt
Vitt och brett
Allt i en salig blandning
Precis som vi
Ett brokigt gäng
Med utrymme för alla
Jag kan hänga med det här gänget hur länge som helst... ❤
"Långa nätter
Där ute finns en värld av långa nätter
Å jag sitter vid fönstret i mitt rum
Å blickar ut över stadens alla ljus
Å där sitter Sarah
Söta lilla rara underbara
Oskuldsfulla Sarah
Hon spar sig till en man
Som kan älska
Som bara kärlek kan
Säg är det långa nätters fara
Att se det man vill se
Å va den man vill vara
Ha någon att ty sig till
När långa nätter inte blir som man vill"
-Melissa Horn
När man är gräsänka är det mycket värt att man har en vän som kommer förbi och hjälper till att dra lakanen. För sånt är banne mej inte lätt att fixa själv....
Synd bara att hon är så svag, jag fick dra försiktigt för att inte dra omkull henne liksom ;-)
Första brännan kommer som en överraskning varje år:-/
När man är hemma ensam, får man bestämma själv. Punkt!
Då struntar man helt i kostcirklar, regelbundna mattider och måltidsrutiner.
Då slår man ihop lunch, mellanmål, middag och kvällsmys till ett ända stort mål.
Då plockar man fram allt möjligt gott som man finner i skåpen.
Då sitter man i soffan och smular och har det gött hela kvällen.
Rudbusarna har de bra
De grillar korv och leker i snön
Jag har det bra
Jag har precis dammsugit bort allt grus i hallen
Under kommande vecka kommer endast det grus som jag släpar med mej in ligga på hallgolvet
Med andra ord: Inget!
Känns skönt
Känner mej sugen på jordgubbsglass
Å då unnar jag mej det
Så det så...
Eller?
Ensamfrukost... Det är så ovant att jag inte kan bestämma mig om det känns bra eller dåligt. Här hemma är det tyst och tomt, vem vet hur länge jag hade sovit om inte fru Klasson hade ringt och väckt mej...?
Inga måsten, inga tider att passa, ingen annan än mej själv att ta hand om.
Hur ska det gå? Idag har jag i alla fall en lång "to-do-list" att beta av....
Ska bara svälja sista kaffeskvätten sen sätter jag igång.
Första punkten på listan: Ta påtår och kolla på let's dance ;-)
Dagens tips: Ta en tesked fun light lime och blanda i den grekiska yoghurten, toppa med färska hallon....
Nu är Rudbusarna på rull, på väg mot Foppa-land, å det är redan väldigt tomt och tyst här hemma....
"Jag kommer sakna er så mycket så mycket" sa jag
"Men mamma, gå hem till Mona en stund om du känner dej ensam. Hon kanske kan ordna en liten fest till dej" tyckte Melina
"Mamma, jag ska fråga pappa om jag får ringa dej ibland, å jag hoppas att han kommer säga ja...." sa Måns
Hoppas verkligen att han kör försiktigt. Nästan 60 mils kvällskörning är väl ingen höjdare direkt. Ungarna sitter där bak och kollar på "Robin Hood" och äter ostbågar, Jocke kör och äter dragee ägg. Bara han inte blir sockerförgiftad, kroppen får väl en chock efter fem veckors sockeruppehåll...
"Hej då, vi ses den andra lörda'n" sa sötnöten Måns Love
Nu sover småfolket, men det va ingen enkel match ikväll vill jag lova. Jag fattade ingenting, de va ju uppe snortidigt i morse och brukar då somna ovaggat 19.30.
Men ikväll... Oj oj oj, först skulle det drickas, sen kissas, sen kollas en grej i en bok, sen snackades det och snurrades runt runt runt...
När de väl somnat knäckte Jocke nöten, RESFEBER!!! Ja självklart....
Imorgon åker dom ju, vårlov på G.
Vardagsrummet är fyllt av packning. Madrasser, badkläder, tio kg grillkol, piltavla, ett segelbåtsstileben och ett litet bord. Bordet är sååå fint, undra om någon märker om det råkar glömmas kvar här hemma i gränden...?
Te, frukt och en Alvedon
Vilar i soffan
Humorgalan på TV
Söndagskvällskänsla i kroppen
Fredag igår
Måndag imorgon
Å fredag på tisdag
Vem kan hålla ordning på dagarna längre?
Första maj, och idag har jag inte gjort många knop. Har lite feber i kroppen och en hemsk hosta, så jag har mest vilat...
Ungarna ser man inte röken av så här års, de är ute och härjar på gården med alla kompisar. Alla människor här i gränden, både stora och små, har krupit ur sina vinteriden och det är full aktivitet överallt en sån här röd dag.
Jag har varken sett eller hört några demonstrationer idag. Egentligen borde jag engagera mej mer, göra min röst hörd, kämpa för de svaga och motverka alla orättvisor i samhället. Men för 34:e året i rad ligger jag på sofflocket och njuter av ännu en ledig dag. Jag är tacksam över att just jag fötts med riktigt bra förutsättningar för att klara mej i livet... Väldigt tacksam :-)
Det blev en jättemysig valborgskväll, utan regn och hagel....
God middag på grekiska kolgrillen, och sen en sväng till sjödalsparken. Sång, musik, majeld, lotterier, eldshow och fyrverkerier. Iklädd underställ, ullkappa, mössa och handskar hälsade vi våren välkommen :-)
