Första maj, och idag har jag inte gjort många knop. Har lite feber i kroppen och en hemsk hosta, så jag har mest vilat...
Ungarna ser man inte röken av så här års, de är ute och härjar på gården med alla kompisar. Alla människor här i gränden, både stora och små, har krupit ur sina vinteriden och det är full aktivitet överallt en sån här röd dag.
Jag har varken sett eller hört några demonstrationer idag. Egentligen borde jag engagera mej mer, göra min röst hörd, kämpa för de svaga och motverka alla orättvisor i samhället. Men för 34:e året i rad ligger jag på sofflocket och njuter av ännu en ledig dag. Jag är tacksam över att just jag fötts med riktigt bra förutsättningar för att klara mej i livet... Väldigt tacksam :-)
Men inte va sjuk! Mira är dålig här hemma.. suck! Mer synd om mig som inte får sova!
Kramen