ytaodjup

Ikväll har vi varit på kalas
Firat fina, fantastiska far
Modiga, mysiga morfar
Revbensspjäll och prinsesstårta
Blommor, blad och paket
Glitter och glamour
Torsdagsfest ger vardagen liv
Bromsar upp ekorrhjulet för en stund
Tack för ikväll :-)

Måns tolkar morfar i blyerts...

Ser ni vad jag ser?
Så har man fått igång hela familjen och alla på jobbet. Både barn och vuxna har varit engagerade och letat.
Jag lovat att jag vänt upp och ner på hela huset, rotat på alla konstiga ställen man kan tänka sig.
Sen slutar man leta, ger upp, å då helt plötsligt ligger den där....

Hur man skapar partystämning på fem sekunder en helt vanlig regnig onsdag?
Jo man tömmer hålslaget och låter innehållet sprida sig likt konfetti över hela köket.... :-/

Allt nytt bländar mej
Får mej att rysa av välbehag
Det är nått speciellt med det obegagnade...

Att ta ett magasin ur plasten och bläddra i det
Att måla naglarna med ett nytt lack
Att ta bort lapparna och ta på sig den nya toppen
Att ta första klicken smör ur det nyöppnade bregottpaketet
Att öppna en ny bok och känna doften av pappret
Att sätta sig i en ny bil
Att börja anteckna i en ny almanacka
Att påbörja en ny kurs
Att tända ett nytt ljus

Ni förstår vad jag menar va...?
Det är som att börja om på nytt
Som att få en ny chans
Som nyårsdagen
Måndagskänslan
När allt gammalt är glömt och förlåtet

Idag har jag tvättat av mitt fina tvålfat från Bruksgodset och placerat en ny, fräsch o väldoftande citrontvål med loofa från Stenders där på.
En känsla av hopp och harmoni infinner sig på en gång...

Månsan kommer till mej mej en stor snorkråka på pekfingret
- Här mamma, säger han
- Jaha, vad ska jag göra med den här då? undrar jag samtidigt som jag lydigt tar emot kråkan
- Jag vet inte, svarar han och rycker på axlarna... Du kanske kan stoppa den i din egen näsa....?

Oh ja, vilken bra idé. Fyraåringen har talat :-/

Kanske behöver jag inte bry mej om det där skolvalet i alla fall. Enligt lokaltidningen är inget klart med den nya spännande skolan som jag har sneglat på och blivit förförd av. Ingen förankring, en tomt som redan är uthyrd och inget bygglov. Fin marknadsföring grundad på teorier och tomma ord. Detta gör mej väldigt osäker, och valet ska va gjort om 14 dagar.

Nu lutar det mot att vi väljer skolan som ligger 50 meter ifrån vårt hus. En skola från 1950 med drygt 800 elever och beprövad pedagogik. Känns inte spännande och fräsch på nått sätt, men trygg och säkert jätterolig för en sexåring.

Jag tar avstånd till demokratiskt tänkande och medbestämmanderätt...
Jag vill inte ha alternativ
Jag vill inte ha ansvar
Jag vill inte vara delaktig
Jag vill inte ta beslut
Jag vill inte ha inflytande

Å jag vill absolut inte göra skolval inför Melinas förskoleklasstart i höst...

Ordning och reda är mitt mellannamn. Visst är det rörigt runtomkring mej ibland det kan jag erkänna, men jag vet alltid var jag har mina grejer. Nästan alltid.... :-(

Sen i somras saknar jag mitt älskade namnhalsband som jag då burit varje dag i drygt fyra år. Någon gång har jag antagligen knäppt av mig det och lagt det på nått smart ställe, men vaaaaar? Självklart har jag rotat och letat, vänt ut och in på väskor och fickor, men utan resultat. Jag har resonerat som så att "om jag slutar leta så kommer det fram" men nu har det som sagt gått ett halvår....

Ungefär lika länge har mitt nya coola passion-läppglans från Mary Kay varit borta. Sökproceduren har sett ungefär likadan ut. Ögonen öppna överallt, letat på massa konstiga ställen, men inget läppglans så långt ögat når...

Å som om det inte vore nog med det. Nu kan jag inte hitta min favvo-scarf som jag virar in halsen i nästan varje dag. My Lovely Leo... Jocke orkar inte ens bry sig, och än mindre hjälper han till att leta. Han kallar mej Drulle och himlar med ögonen.

Så detta är en vädjan till alla er som läser. Håll ögonen öppna och titta en gång extra. Hjälp mej hitta mina kära ägodelar, hjälp dem komma hem igen. Överallt på nätet efterlyses både folk och fä. Som tur är har jag koll på mina nära och kära, men de här grejerna alltså....
Tack tack tack på förhand :-)

Häromkvällen satt jag hos Melina när hon skulle sova. Hon hade svårt att somna för hon kunde inte sluta tänka på en läskig mardröm hon hade haft natten innan. Jag föreslog att hon skulle försöka tänka lite på sin födelsedag som närmar sig istället. Jag tänkte att det skulle göra henne lite gladare. Då svarar hon...
- Nä jag ska tänka lite på sommaren, å att jag är på mormor och morfars land och plockar blåbär och smultron.

Ja, jag längtar också...

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, just nu är jag mest irriterad på hur vårt svenska välfärdssystem fungerar och i synnerhet hur försäkringskassan fungerar.

Idag fick jag ett brev från dem. "Vi har tagit beslut om att avslå din begäran om tillfällig föräldrapenning".
Jag har alltså under 2012, vid två olika tillfällen ansökt om sk vab-ersättning. En dag i september när Melina hade feber, och en dag i november när Melina var magsjuk. De kan väl knappast tro att jag försöker lura till mej pengar? Det handlar om två dagar på ett helt år och jag har lämnat intyg om frånvaro från förskolan och gjort allt man ska enligt regelboken, så vad är problemet? Jo, min sysselsättningsgrad. Ingen människa kan tydligen ha en laglig sysselsättningsgrad på 162% och samtidigt så låg inkomst.
Hej jag är student och kommunalarbetare!!!
Självklart ringde jag upp fk och fick könummer 357, bara det är ju provocerande. Är kön så lång för att man ska slänga på luren så de slipper prata med upprörda medborgare?
Hur som helst så va damens enda svar att jag hade möjlighet att skicka in en skriftlig överklagan om jag inte va nöjd.
Om jag ska.... Nu har de retat upp mej ordentligt. Å de handlar inte om pengarna, för de hade jag ändå ingen koll på att jag inte fått utbetalade. Nä, det handlar om den artikel som jag råkade läsa i Aftonbladet idag. Den artikeln som handlade om en 35-årig kvinna som får 22480 kr per år av försäkringskassan i handikappbidrag. Hon har nämligen ett handikapp som gör att hon tvångsmässigt måste sminka sig och äta godis. Och kosmetika och hårspray kostar ju en del som ni vet.
Det låter som ett skämt, men det är verkligheten....
Nej till vab-ersättning
Ja till 96 flaskor hårspray

Föresten, vet ni vad försäkringskassan har för slogan? "Vårt samarbete-din trygghet" Jo men tack, fint, hej då...

Finns det nått ställe där man känner sig mer obekväm än hos gyn? Tror inte det... Det spelar liksom ingen roll hur stark självkänsla man byggt upp, när man tvingas klättra upp i den däringa konstiga stolen med rumpan bar. Det finns ingen annan situation då jag tänker "slappna av, slappna av" och ändå kommer på mig själv med att ideligen ligga och spänna mig nått så kopiöst.
En av de viktigaste förberedelserna innan ett gynbesök är att hitta de optimala kläderna i sin garderob. Även fast själva besöket går ut på att man måste klä av sig så måste man tänka över sitt klädval noggrant. Lagom lång topp som kan täcka baken när man ska trippa mellan omklädningsbåset och stolen. Hela rena fräscha strumpor är ju trevligt också eftersom fötterna ska dingla i luften ungefär på samma våglängd som gynekologens näsa. Har man klätt sig rätt underlättar det besöket mycket.

Ni förstår var jag har varit idag va???
Inte gravid och inga konstiga sjukdomar, så ni behöver inte vara oroliga. I väntrummet fanns det lika många karlar som kvinnor, det va en jättemärkligt iakttagelse som jag gjorde. I och för sig så satt ju även Jocke där...
Hur som haver hade jag både rätt topp och hela strumpor, jag andades så lugnt jag bara kunde och gynekologen konstaterade att jag hade "ett fint underliv utan minsta spår av att det upplevt två vaginala förlossningar". Jag blev väldigt stolt och glad och har påpekat detta för Jocke flera gånger idag. Tydligen är jag så stolt över detta att jag även vill delge detta till alla er där ute i cyberrymden. Jag menar, hur ofta får man höra detta egentligen? "fint underliv..." ja jag vet inte, men det känns bra och man ska ju va stolt över sin kropp.... ;-)

Jag minns knappt vad jag gjorde igår, men jag vet precis vad jag gjorde för exakt sex år sen.
Den 23 januari 2007 var dagen med stort D, dagen som jag väntat på drygt ett halvår. Dagen då jag skulle bli mamma, trodde jag, men inte kom det nån unge just den dagen.
Jag minns att det var en fin vinterdag med sol och massor av snö. Jag, Jocke och Ida tog en lång promenad i skogen. Kanske med en liten förhoppning om att förhoppningen skulle sätta igång. På kvällen var ja på bio med Pernilla. Vi var på Heron City och såg... ja vad va det vi såg egentligen? Göta kanal kanske?
Och inte en endaste bebis födde jag den dagen, utan vi fick glatt vänta 11 dagar till på den där envisa ungen.

Samma envisa unge som inte är nöjd med lek och utevistelse på förskolan, utan som i detta nu är ute på isplanen och åker skridskor med sin far i 11 minusgrader. Man kan inte nämna ord som kanske, eventuellt eller nån dag för henne. Hon förstår den helt enkelt inte, hon sorterar bort dem och ser till att det där som eventuellt kanske skulle ske nån dag blir av med en gång. Jag vet inte hur hon bär sig åt riktigt, men jag gissar att det är en kombination av envishet, maktspel och manipulation.

Världens bästa Melina....

Återvinning är minst sagt hett, å Måns har anammat trenden. Han tar tillvara på allt mellan himmel och jord, för att sen skapa om och finna nya användningsområden...
I detta nu verkar det som att vi aldrig kommer bli av med gubben Gran. Hur mycket julen än är över, och trots att jag stympat honom rejält lever han vidare. Dock i ny skepnad...
Gubben gran är numera en välsvarvad, hög och ståtlig mast på Måns sjörövarskepp där han är kapten.
Vad som sen händer med gubben Gran till våren då snön smälter och skeppet går på grund, det vet ingen.... Än!!!

Sötkorven va överlycklig idag när han kom hem från innebandyträningen idag. Förra veckan avstod han att vara med på matchen som spelas sista kvarten av träningarna. Han vägrade nämligen att ta på sig färgväst. I en vecka har han antagligen övervägt beslutet och tänkt om, för idag ville han vara med.

- Mamma mamma, du du vet det hände nått fantastiskt idag, hojtade han direkt när han kom hem från träningen
- Jaha oj vad då? Undrade jag
- Jo det gröna laget vann, och du vet jag va med i det gröna laget, förklarade han
- Va roligt, så du tog på dej en väst idag alltså
- Mmmm.... Å vi vann....

Han strålade....
Och så vad det ju det här med att det bara är på lek, eller hur? För vem?

Pausar en stund medan barnen simtränar. Iklädd craftkläder. Med andra ord aningens varm.
Kunde ha valt att ta med mej litteratur men ack vilken trög bok jag läser nu
Förlåt mej Bo Dahlin, men jag garvar inte ihjäl mej direkt. Å jag tror minsann jag fattade poängen efter tio sidor, och kommer aldrig begripa varför du skrev 115 sidor till?

En annan kille som va riktigt riktigt kul träffade jag igår, Magnus Betnér. Älskar hans attityd och hans ärlighet. Jag känner att vi är på samma lag han och jag, å så Soran Ismail förstås. Det va stand up-kväll på O'Learys i Huddinge. Fullproppat med folk, härliga komiker, fina vänner, god mat och väldigt mycket skratt. Ett tag hade jag till och med ont i käkarna av allt garv.

Åter till herr Dahlin... Livet kan ju inte bara vara garv. Dahlin vill att vi stannar upp, filosoferar mera, funderar över livets mening, diskuterar livsfrågor.
Men hallå!!!! Gör jag nått annat eller....

Melina har varit på kalas idag
Hon har slagit in presenten själv
Å skrivit ett grattiskort
Inte ännu fyllda sex år
Men skriver och stavar redan bättre än en del av mina kursare på högskolan...
Visst är hon härlig...?

Ja, det är hon själv som har valt att bli fotad mot den blommiga tapeten
Den rutiga klänningen och det mönstrade paketet gifter sig så bra :-/

Känslan är obetalbar
Nytränad och nyduschad
Nu soffhäng och clementin
Å allt faller....

Har haft lunchrast och dejtat den här sköna bruden. Det blev en långlunch med god mat, härliga samtal och lite shopping. Det är bra att jag har vänner som släpar ut mej ur min pluggbubbla ibland, och jag är så tacksam att de finns kvar även fast jag har så lite tid att ge dem. En sån här lunch ger mej kraft och energi att orka ett tag till :-)

Men nu, en kopp kaffe och fortsatta religionsstudier....

Känslan när man öppnar en ny kursmanual och börjar fingra i de nya böckerna brukar kännas härlig. Som att börja om på nytt, få en ny chans att göra allt strukturerat och riktigt. Ta fram ett blankt anteckningsblad och skriva snyggt. Den här gången ska jag hänga med från början... Tyvärr kom känslan av sig rätt snabbt den här gången.
En miljon sidor att läsa och uppgifter som ska göras redan till på tisdag. Å jag som inte fått iväg b-uppsatsen än....
Det blir en heldag med religionsboken idag, och försöka få ett grepp om den här nya religiösa kursen :-/

Svårt att hålla fokus bara. För det enda jag kan tänka på just nu är hur min tumme värker och pulserar.
Japp, kärringen har ramlat igen, å den här gången fick höger tumme ta emot hela kroppsvikten. Skitvinter... 
De enda skorna som håller mej riktigt varm om fötterna är mina ugg's, men de är sååå hala. Borde kärringen börja fundera på att skaffa broddar, eller ska jag välja ett par andra skor och frysa...?

Finns det nått finare än barn som sover?
Så harmoniska, så trygga...

Tack snälla Pernilla som tänker på oss. Vi leker och har jättekul tillsammans med alla fina saker :-)

Det här med vinter är inte kul längre. Den här kylan och snön. Snö, snö, snö.... Idag har Huddinge fått 30 cm till typ. Det tar aldrig slut.
Vintern i 08-land är inge rolig. Plogvallar, insnöade bilar och hus, frusna barn och vuxna.

Tänk om sommaren var lika lång och envis. Tänk om värmen va lika ihärdig som kylan, och solen sken från en klarblå himmel lika ofta som vi har grått och nederbörd på vintern. Det hade varit lättare att stå ut i så fall, om jag visste vad som väntade...
Nu går jag bara och räknar dagarna till påsk, för då börjar väl våren va?
Längtar efter att sparka grus i gympaskor...

Rudbusarna är fortfarande på turné. För andra kvällen i rad äter jag middag i min ensamhet. Dvs i tystnad, utan tjat och utan att behöva avbryta min måltid för att torka torka bajsrumpor.

Igår blev det te och smörgås, idag har jag avancerat till ägg och bacon.
Jag konstaterar att jag tydligen är väldigt förtjust i frukostmat...

Borde jag säga nått om dagens opponering och försvar av b-uppsatsen?

DET GICK BRA :-)

Det är allt jag orkar säga. Jag är så trött, mentalt överkörd. Huvudet värker efter sju timmars total koncentration.

Ja men då börjar vi sakteliga komma igång igen efter juluppehållet...
Måns va iväg på sin första innebandyträning. Stolt och glad bar han sin utrustning i den fina väska han fått av Pernilla. Det va lite pirrigt men nyfikenheten och spellusten tog överhand och han hade väldigt roligt på plan. Ända tills de skulle spela match och ta på sig västar, då bröt han ihop. Han avstod hellre att spela än att ta på sig en färgad väst. Knäpp men kul :-)

Å sen bar det av till simskolan. Vet knappt om jag vågar skriva detta, men båda ungarna skötte sig ypperligt.
Simmade och lyssnade på ledarna, mer än så kan man verkligen inte begära. Jag kanske borde köpa mej en trisslott... ;-)

Vi har pratat om det sen nyår, men inte fått arslet ur. Eftersom vi i drygt en vecka helt ignorerat honom, varken gett honom ljus eller vatten så fanns det idag inget alternativ. Det va bara ta på sig handskarna och plocka fram sekatören och en stor svart säck.

Nu har vi bara en miljon kulor och annat pynt att sortera upp och lägga ner i lådor. Undra hyr lång tid det ska ta....?

Work in progress...

Vad ska det här bli då?

När vi flyttade till gränden kändes huset otroligt rymligt och stort. 118 kvm kändes oändligt stort för familjen som va vana att bo på 53, visserligen välplanerade, kvm. Nu drygt fyra år senare kryper väggarna närmare och närmare inpå mej. Familjen har ju inte vuxit, så jag är alldeles säker på att det är huset som har krympt.... :-/

Å inte blir det bättre av alla de här onödiga prylarna, de tar ju en hel del plats. Plats som vi inte har!

Till exempel.... Sen ett år tillbaka har jag ett blåljus i städskåpet, ni vet en sån där saftblandare. Varför? Ingen aning, men brandmannen tycker att det är en bra idé. Och det kanske det kunde vara om det va så att blåljuset gick igång när tvättmedlet höll på att ta slut, eller när man tog den sista dammsugarpåsen, men så funkar det inte....
Vi har en stor vind, ett stort garage och en återvinningsstation i närheten, men ändå ska blåljuset absolut stå i städskåpet. Totalt felplacerad enligt mej, alltid i vägen. Sånt här gör mej galen 
Och det här är inte den enda konstiga prylen i vårt hus, ni skulle bara veta...

Fredag kväll
Första veckan efter jullovet är avklarad
Det har varit en bra vecka
Vi börjar så smått hitta våra rutiner igen
Ekorrhjulet Snurrar igen
Aktiviteter, möten och tider att passa Men det känns ganska härligt
Och fredagskänslan är inte att leka med

Idag har jag tagit första steget mot målet att toppa sommarformen, oj va fit jag ska bli må ni tro ;-)
Hoppas bara att dagens energi och vilja håller i sig. Jag lagade dubbla middagar och har redan förberett morgondagens frulle, å inte en godisbit har slunkit ner trots att vi har massa gott hemma.
Förutom detta trotsade jag soffans dragningskraft, tog på mej mina craft-kläder och tog en härlig kvällspromenad. Som sällskap hade jag Hannah och Amanda i podform i öronen. Bara man kommer utanför dörren är det hur skönt som helst.

Duktiga duktiga jag, se upp beach 2013 här kommer jag.
Yvonne hur många dagar är det till den 1 juni....?

Vad jag ska göra idag....?
Förbereda en massa inför veckan som kommer, packa barnens förskolekassar efter 16 dagars jullov, planera måltider och förbereda nyttig mat, plocka undan julen, panikplugga litteratur osv....

Och så ska jag på äventyr med brudarna. Jag har ingen aning om vart vi ska eller vad vi ska göra, vet bara att jag blir upplockad klockan 13. Ska i alla fall förbereda mej med en dusch, hårtvätt och rena kläder. Å vilka skor ska jag ha....?

Vi hade knappt svalt sista tuggan av buffématen innan vi blev hembjudna till Klassons på middag. Och eftersom vi aldrig tackar nej till vare sig god mat eller trevligt sällskap så har vi hängt hos dem hela kvällen....
Det finns tydligen ingen hejd på hur mycket godsaker jag kan trycka i mej. Trots att jag flaggat för att "vi är nog inte så hungriga" slank både oxfilé och en halv chipspåse ner.

Det är konstigt det där, min kropp säger aldrig ifrån. Jag är omättlig. Imorgon blir det skåprensning och sen är det dags för självsvält, på måndag ska det bli ordning och reda på maten. Jag ska troligtvis inte ställa mej på vågen, vet inte om mitt psyke pallar det. Men jag har inte direkt varit bussig mot mej själv sista tiden. Skippat träning, ja all fysisk aktivitet över huvudtaget faktiskt, och mest tryckt i mig skräpmat i okontrollerade mängder.

Detta är en varning om att jag mest troligt kommer vara sur och tvär när vi ses ett par veckor framöver. Det handlar inte om dej, det handlar om min avgiftning. Sockerintaget ska strypas....

Efter ett dygn på sjön, så känns det skönt att va hemma i gränden igen. Å stå med båda fötterna stadigt på fast mark, för fy vad det gungade inatt. Medan mina tre hyttkamrater snarkade ljudligt låg jag spyfärdig i min bädd och hade katastroftankar. Jag låg och lyssnade efter diverse farliga ljud och hörde bl.a. hur båten i mörkret körde mot en klippa och hur vattnet forsade in. Jag låg och väntade på order från kaptenen om när och hur vi skulle ta oss ut till livbåtarna, och jag planerade hur jag och Jocke skulle dela upp oss för att ha bästa möjliga förutsättningar för överlevnad. Jag tänkte på Titanic och Estonia och kunde förstå paniken hos de som va me.... Jag kunde omöjligt somna, och va till slut tvungen att krypa ner och lägga mej bredvid Melina för att ha närmare till toan. Sjösjuka är inte att leka med vill jag lova....

Bortsätt från min nattupplevelse har vi haft en härlig vistelse ombord. Minidisco, tipspromenad, dockteater, teckningstävling, bollhav, mat och goooodis :-)
Hade hört att fredagsavgångarna med Cinderella va för partyfolket, fast de såg jag inte röken av måste jag erkänna. Undrar just om de va lika sjösjuka som mej inatt....?

Silverpilen parkerad på Sågargatan
Nu dags för party o äventyr

Bästa gömstället hittills, det tog ett dygn innan vi hittade henne. Blod, svett, tårar och ett uppochnervänt hem innan vi till slut hittade henne sittandes i ett skåp i köket. Det blev ett kärt återseende, och Måns utbrast "ja just det, vi skulle leka lite kurragöma igår..."
Måns + Måna = Sant

https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/1624036/images/2013/pic_50e6dc099606ee4c2fad311d.jpg" class="image">

Jag lyssnar på Petra Marklund
Jocke spelar Hugo Troll
Barnen tittar på Ice Age 4 där nere
Ett ögonblick av ro och harmoni

Min sambo har dolda talanger. Man kanske inte tror det, men min sambo har svart bälte i shopping, eller i alla fall brunt...
För ett par dagar sen kom han hem med en stor kasse från MQ där han hittat fem nya tröjor och snygga kallingar. Å imorse hann han inte mer än hem från jobbet innan han meddelade att han skulle åka till centrum. 45 minuter senare kom han hem med två par nya jeans...
Han sliter jeans värre än min femåring. Efter några månader har han slitit hål på höger knä, alltid, på alla jeans...
Hur kommer det sig?

Kolla in min julklapp
En star wars nyckelring
En klonsoldat
Cool va...?
Längtar tills jag får visa den på jobbet
En riktig statusmarkör

Fjällbackamord
Te
Ost
Kex
Trevligt sällskap

Häromdagen frågade Måns hur jag hade fått så många "randor" i min panna, å idag frågar han om jag har levt i hundra år...
På riktigt alltså :-/

Varför göra som alla andra när man kan göra precis tvärsom?
I dessa tider när de allra flesta jag känner endast går att nå via mobilen, så har vi precis varit och köpt oss en hemtelefon. Alltså en telefon som endast går att använda hemma i gränden, tokigt va...?
Abonnemanget har funnits hela tiden men de är länge sen vi hade en lur som fungerade. Och vet ni va, jag har faktiskt saknat hemmaluren...
Speciellt eftersom jag har min kalender och resten av mitt liv i iPhonen, så saknar jag att kunna bläddra i den och snacka samtidigt.

Och lite kul vore det ifall nån ville ringa på hemmaluren också. Å då menar jag inte att jag vill bli nerringd av diverse försäljare eller annat löst folk.
Spännande! Man vet inte vem som ringer, och den som ringer vet inte vem som svarar. Minns ni att det va så förr?

Idag har jag i alla fall lyft luren och ringt ett samtal som jag tänkt ringa i ungefär fyra år. Ni vet kanske hur det är, man får liksom inte arslet ur fast man vet att man borde. Det funkade jättebra....

Vi hörs :-)

Tvåan sänder Melissa Horn live på Cirkus.... Lovely :-)

Första dagen på året har vi inte slitit ut oss på nått sätt. Lite ishackning (förstås) och en promenad med familjen. Första dagen på året har bjudit på fem plusgrader och några små solglimtar. Nu töar det snabbare än snabbt...

Soffhäng med "Ice age 4" och snackspåsen som vi glömde ta fram igår kväll. Upptäckte också att förutom snacksen glömde vi ta fram brödet till maten och vindruvorna till ostbrickan igår. Så kan det gå, och de försynta gästerna sa förstås ingenting... :-/

Igår firade vi in det nya året här hemma tillsammans med familjen Aldén.
God mat, glitter, skratt och lek...

Menyn bestod av:
Räkcoctail
Helstekt rostbiff med potatisgratäng
Vaniljpannacotta med passionsfrukt
Å till vickning ostbricka....

Ante och Martin vann musiktävlingen, men den här omgången va bara uppvärmning, så ingen anledning att va kaxiga. Nu har vi kollat av nivån liksom.

Barnen kollade på film och spelade spel. Elin som inte va i sin bästa form somnade vid 22, Måns och Melinda vid 01, och Martin visade inte minsta tecken på trötthet när festen avslutades vid. 02- tiden.

Vid tolvslaget skålade vi med Janne Malmsjö innan vi klädde på oss och gick ut och kollade på fyrverkerierna. Melina som va livrädd för alla smällare förra året, va sjukt nöjd i år när hon fick inviga sina nya hörselkåpor. Hon slapp alla höga ljud :-)

Nyårslöften? Nej verkligen inte, jag får ju så sjukt dåligt samvete varje gång jag bryter nått jag lovat. Men jag hoppas verkligen att vi kan få bättre snurr på planeringen och framförhållningen när nästa termin drar igång. Planera studier, måltider och träning mer effektivt så att det finns gott om tid för roligheter och bus i vår.

Nu har vi 2012 i backspegeln, och kan konstatera att det har varit ett år fyllt av både sött och salt. Jag är övertygad om att vi har massa spännande och roliga saker framför oss och väljer att fokusera på det. Önskar er alla ett fint och kärleksfullt 2013...