Idag provade jag ett nytt efterrättsrecept. Å trots att jag inte är någon Leila Lindholm direkt måste jag ändå säga att den blev helt perfekt. Perfekt färg, perfekt form, perfekt konstisens och perfekt smak. En perfekt ananaspaj helt enkelt som serverades med lite gammeldags vaniljglass. Sååå gott om jag får säga det själv, och det verkade även som att gästerna uppskattade den 😋
Helgen har varit en katastrof rent efterrättsmässigt, så idag tvingade jag mej själv att löpa två varv i Källbrinksspåret medan Melina hade fotbollsträning. Å jag är ingen löpare...
Jag förstår faktiskt inte varför just löpning blivit en så stor folksport, det är ju verkligen aptrist. Promenera kan jag göra, gata upp och gata ner till världens ände om det skulle behövas, men löpa... 👎
Fast nu efteråt känns det ju förstås bra. Nu när jag får sitta nyduschad i soffan och söndagsmysa med mannen medan barnen snarkar en trappa upp. Funderar på att ta en bit ananaspaj och lite glass... men skyndar mej att slå bort den där osunda tanken.
Varför måste livet va så svårt ibland 😞
