Andas

Andas, andas, andas, ANDAS....
Jag snabbandas lite en stund. Jocke har tagit med sig småfolket på fotbollsträning och jag är ensam hemma ett par timmar. ENSAM HEMMA ETT PAR TIMMAR... Ja ni fattar vilken känsla. Visst, jag har lovat att tömma diskmaskinen och laga middag, å visst har jag lite jobbdokument som jag jag måste skriva, men först ska jag bara andas lite... 

Jag ska inte klaga, vi har verkligen haft tre underbara veckor tillsammans, men det är väl ingen hemlighet att vi levt väldigt tätt inpå varandra. Man umgås liksom väldigt intensivt när man har semester, och jag ska erkänna att det fanns stunder då jag faktiskt önskade att det skulle komma en stor våg och fånga upp mej när jag låg där och skvalpade i havet. Den där vågen skulle sen spola upp mej på en öde strand... Eller den där stranden skulle ju förstås inte va riktigt öde, det skulle ju finnas andra vuxna där, men givetvis bara trevliga och härliga människor. Å så skulle det finnas paraplydrinkar och frukt, bra musik och sköna solbäddar...
Stundtals var detta min hemliga dröm, speciellt vid de tillfällena då jag blev nersprutad av vattengevär när jag satt och läste i min solsäng, eller då ungarna klättrade och klängde på mig från alla håll så fort jag ville svalka mig i poolen. 

Men nu är vi hemma igen, det är full rulle med jobb, skola och förskola, hämtningar och lämningar. Fotbollsträningar, barnkalas, möten, tvätt som ska tvättas, mat som ska lagas, barn som ska badas och nattasmoch väckas, räkningar som ska betalas, bilar som ska tvättas, tankas och bytas däck på. Det rullar på, vardagspusslet ska läggas varesig man vill eller inte, men ibland är det bara skönt att få andas lite...

Månsan och Brandis har slaktat julgranen och bocken idag.
Å jag som trodde att julen varade till påska...

Kommentera inlägget här :