Men nu känner jag ändå att jag vill dra mitt strå till stacken och hjälpa de stackars små i kylan. Om man är stor och stark måste man va snäll liksom.
Vi satte upp en fågelmatsautomat vid entrén häromdagen, och inom ett par timmar hade grändens alla småfåglar hittat hem till oss. Liiite söta är dom när de sitter och äter, och tydligen är det gott för de bildar kö på räcket.
Men vad får man som tack....?
Jo fröskal överallt och som om de inte vore nog med det så verkar de ha haft årets bajsfest här. De otacksamma skitfåglarna har alltså mage att njuta och äta sig tjocka och feta, och samtidigt skräpa och bajsa ner hela verandan. Riktiga skitfåglar är det och jag överväger att låta dem svälta istället. Jag vägrar nämligen att bo på en Bajamaja-station hela vintern...
