Vi hade knappt svalt sista tuggan av buffématen innan vi blev hembjudna till Klassons på middag. Och eftersom vi aldrig tackar nej till vare sig god mat eller trevligt sällskap så har vi hängt hos dem hela kvällen....
Det finns tydligen ingen hejd på hur mycket godsaker jag kan trycka i mej. Trots att jag flaggat för att "vi är nog inte så hungriga" slank både oxfilé och en halv chipspåse ner.
Det är konstigt det där, min kropp säger aldrig ifrån. Jag är omättlig. Imorgon blir det skåprensning och sen är det dags för självsvält, på måndag ska det bli ordning och reda på maten. Jag ska troligtvis inte ställa mej på vågen, vet inte om mitt psyke pallar det. Men jag har inte direkt varit bussig mot mej själv sista tiden. Skippat träning, ja all fysisk aktivitet över huvudtaget faktiskt, och mest tryckt i mig skräpmat i okontrollerade mängder.
Detta är en varning om att jag mest troligt kommer vara sur och tvär när vi ses ett par veckor framöver. Det handlar inte om dej, det handlar om min avgiftning. Sockerintaget ska strypas....
