En liten genusfis i rymden....

I fyra år har jag jobbat med jämstäldhet och genusfrågor
Hur ska vi arbeta för att alla barn ska växa upp och få samma möjligheter i livet?

Det handlar inte som så många tror om rosa & blått
Det handlar om att uppmuntra barnen att våga bära kläder de tycker om och trivs i
Att klä barnen i kläder som inte begränsar dom i lek och utveckling

Det handlar inte heller om hockey & ridning
Det handlar om att låta barnen få välja aktivitet efter sina intressen

Det handlar inte om att lära flickor att skrika & pojkar att tiga
Det handlar om att alla barn ska våga visa sina känslor och stå för sina åsikter
Att ge alla barn lika mycket tid
Att visa att alla barn är lika viktiga

Hur ska dom våga gå emot gamla invanda mönster och normer?
Det här är viktigt för att stärka barnens självkänsla...

Det är inte lätt. Det är bara att gå tillbaka till sej själv och sin egen familj
Hur tänker jag när jag uppfostrar mina barn?
Gör jag någon skillnad på min son och min dotter?
Dom är fortfarande små, och det ska bli väldigt intressant att se vad det blir av dom

Själv har jag väldigt "tjejiga" intressen
Är jag stöpt i den formen av mina egna föräldrar och min omgivning under min uppväxt?
Eller har jag valt det själv?
Jag är nästan 100% säker på att det är sån här jag är, av egen fri vilja

Jag gillar mode & skönhet
...att prata känslor
...att planera och strurera
...att läsa böcker
...att se på kärleksfilm
...att laga mat
...att shoppa
...att se såpor och dokumentärer på TV
Jag är omhändertagande och vårdande
Och jag har valt ett väldigt kvinnodominerande arbete

Jag gillar däremot inte att snickra, fixa me bilen, kolla på sport på TV, laga grejer som gått sönder och annat som räknas som typiskt manligt...
Men jag vågar säga vad jag tycker, jag visar mina känslor och jag bär gärna blått, och det är ju ändå det som räknas!!!

Och det är likadant om jag kollar på de andra i min familj. Alla har vi egenskaper som kan betecknas som både "tjejiga" och "killiga", men intresserna är ändå väldigt stereotypa för just det egna könet.
Vad beror det på??? Jag har ju erbjudit både dockor och bilar till båda barnen. Varför är det då Måns som väljer bilarna och Melina väljer dockorna?
När det handlar om att hjälpa till i hemmet ser jag dock ingen skillnad. Båda gillar matlagning, tvättning, snöskottning och att hjälpa till med snickeri och fixeri.
Dom kommer förhoppningsvis bli väldigt jämnställda när de hittar en partner.
För man hoppas ju att de en dag hittar en partner, oavsett av vilket kön ska jag älska dom lika mycket för det.

Min sambo renoverar här hemma, tvättar och tankar bilarna och skottar snö. Sen har han också ett väldigt mansdominerat arbete. Han gillar att kolla på Hockey på TV, och väljer gärna action-film när vi ska hyra film.
Men utöver detta så är han en fena på att städa, tvätta (om jag bara sorterar först) och sprinaga ut me soporna.
Han har även alltid tagit ett stort ansvar över barnen. Han har flaskmatat, nattvakat och sköter en stor del av kontakten med förskolan.

Melina va nyfiken och oblyg från dag ett. Hon hejade och morsade på alla. Hon va alltid den som provade allting först i kompisgänget på öppna förskolan. Under inskolningen på förskolan va vi de föräldrar som fick lämna först, hon va så glad. Hon har hela tiden behövt ganska mycket stimulering för att vara nöjd.
För en tid sen så började hon även intressera sej för stillasittande aktiviteter. Hon har börjat skriva och måla, trä pärlor och lägga pussel. Hon fixar i sin lekvrå och bjuder på kaffe med dopp. Hon sköter sina dockor och djur, hon har stor inlevelse och är väldigt omhändertagande. Enligt henne själv är hon väääldigt modig också.

Måns levde sitt första år i stillhet. Han satt mest och iaktog och va oftast nöjd. Han kände av stämningen i den miljön som han va i, och va försiktig och lite blyg. Omkring hans ettårsdag förändrades allt, och virvelvinden blåste in över stan. Han lärde sej gå, springa, hoppa och klättra. Han vet vad han vill, och han visar det. Om han inte får som han vill, händer det att han knuffas eller försöker bitas. Han älskar bilar och helikoptrar, dinosaurier och drakar.
Samtidigt är han världens goaste och kramigaste kille. Han delar gärna ut pussar och kramar till folk han
tycker om, och han har väldigt nära till ett skratt


Här är några härliga bilder på mina fina barn, men vem är vem?

.

















Visst är det superenkelt att se....

Kommentera inlägget här :