Jag sitter och bläddrar lite i höstens kurslitteratur.
Jag ska läsa 30 högskolepoäng naturvetenskap och förhoppningsvis lära mig allt om växter, människan, djuren, rymden, vatten, rymten, kemi, fysik, biologi osv osv osv....
Nu skulle det kännas bra om jag hade intresserat mej lite mer i skolarbetet sist jag läste NO.
Det här blir en utmaning...
Hur som helst, i detta hav av information fastnar jag särskillt vid några sidor i biologiboken som handlar om våra sinnen
Väääldigt intressant...
Sinnen är de psykologiska metoderna för perception av omvärlden och sig själva.
Jag har för mig att man i skolan fick lära sig att människan hade fem sinnen.
Men det va 1990-tal och nu har tydligen utvecklingen gått framåt, nu har vi sex sinnen.
Nu snackar vi inte "mitt sjätte sinne, jag är synsk" utan det handlar om balans....
Bara så ni vet!
Självklart börjar jag reflektera över hur det är ställt med mina egna sinnen.
Med tanke på att jag fick OK-stämpel i rumpan när jag lämnade BB så är resultatet KATASTROOOOF!!!!
Jag har siktet inställt på att uppleva min 100 års dag så jag borde då ha drygt två tredjedelar av livet kvar.....
Synen
Vad ska man säga? Linser eller glasögon är nödvändigt för att jag ska kunna fungera till vardags, men inte tillräckligt för att jag ska kunna läsa skyltar på håll. Sen verkar ju synen inte koppla ihop med minnet på rätt sätt, för jag är ju katastrof på att känna igen folk. Det går bara inte, jag ignorerar dej inte när vi möts, jag ser bara inte vem du är....
Balans
Vad hände med balansen? Ungen som älskade att gå på Grönan, kan ju knappt åka bil längre utan att bli yr och illamående. Resan med Gotlandsfärjan va fruktansvärt svajjig och att sätta sig i en gunga är det inte tal om längre, det räcker med at titta på den för att jag ska hulka resten av dagen...
Hörsel
Jag verkar ha det man kallar "selektiv hörsel". Jag vet inte om det är bra eller dåligt egentligen. När jag sitter på en föreläsning eller när jag ser på Tv då hör jag jättedåligt. När det gäller gnäll och tjat och skvaller verkar jag också ha lite nedsatt hörsel. Men när barnen vaknar och piper mitt i natten då vakanr jag på en milisekund....
Smak
Detta är inget skämt, men antagligen är det så att jag har förstört mina smaklökar eftersom jag i många år har missbrukat lakrits och sura godisar. Jag har väldigt svårt att identifiera smaker, jag är en sån där som "vad är det för krydda? Jag känner så väl igen...." Jag äter i stort sett allt, har ingen favvo favvo rätt, tycker att det mesta smakar ok. Det som triggar mej är surt och salt, smaker som bränner lite...
Känsel
Känseln är nog i rätt bra skick. Dödslängtan under båda mina förlossningar eftersom jag absolut inte hade några som helst problem med att känna smärtan. Andra saker som jag känner och njuter mer eller mindre av är: att trampa på en legobit, träningsvärk när varenda fiber i kroppen säger ifrån, att gå in med smalbenet i vardagsrumsbordet varannan dag, kramar, massage och kli på ryggen.....
Lukt
Toppen!!! Här har vi mitt starka sinne. Jag kan känna en fis på mils avstånd, och äcklas dagligen av alla konstiga lukter som finns överallt. Otvättade kroppar, unkna handdukar, avloppsbrunnar, matos, soprum osv. Men... Jag känner också alla goa dofter som tränger igenom, blommor, sköljmedel, ajax och rakvatten är favoritdofterna.
Man kan ju inte vara 100% på allt. Om jag inte har sinnena med mej riktigt, får jag vara glad att jag glänser med min styrka, skönhet, charm och intelligens istället.
För att inte prata om ödmjukheten...