Härliga lördag.....

Men ååå va det är härligt me helg. Man är så avslappnad och utvilad.... Eller inte?
Lördagkväll och klockan är 22.30. Jag är så trött så att jag skulle kunna somna stående, ändå sitter jag uppe. Jag sitter och väntar på att tumlaren ska bli klar, jag passar på att blogga lite medan jag väntar.
Tvätta en lördagkväll tänker ni, är hon inte klok. Jo, jag är väldigt klok, men jag hade liksom inget val.
Igår kväll åkte jag och barnen hem till mina föräldrar. Jocke skulle ha sina kompisar över på middag, så vi lämnade hemmet, och idag jobbar han dygn.
Kvällen flöt på bra, barnen va nöjda och glada och vid niotiden sov dom i sina sängar. Jag satt uppe me mamma och pappa och kollade lite på TV och snackade, och kom isäng vid halv ett.

Sex timmar senare börjar min dag. Halv sju vaknar Måns och vill gå upp. Hur kommer det sig att harn som går och lägger sig senare på kvällen, vaknar tidigare morgonen efter? Den ekvationen går inte ihop, men det verkar va en oskriven lag. Jag är såååå trött, han får krypa ner hos mej och vi myser en stund till, tills Melina vaknar. Då är de helt plötsligt två mot en, och jag har inget att säga till om. Barnen får sin vilja igenom och jag slår på Tv´n, och tvingas tillbringa min morgon me Bolibompagänget och två småkottar som småretas me varandra hela tiden. Små tjuvnyp under täcket och en kall fot i sidan....

Planen för dagen va utevistelse på landet. Vi ska samåka alla fem i min bil som jag lämpligt nog har kört fast i en isgrop kvällen innan. Och bilen står verkligen där den stå, den är fast, däcken spinner. Morfar får gå hem och hämta en spade att skotta fram hjulen me, när han sen får snurr på hjulen applåderar vi och hurrar. Äntligen på väg. Och återigen vinner de små, vi tvingas lyssna på barnmusik hela resan. Att föra en konversation är helt omöjligt, volymen är på top.

Väl ute på landet skedde två spännande saker. Först hittade vi en mus i råttfällan. Den va stelfrusen och ganska fin, nästan söt, och väldigt död. Båda barnen blev väldigt farcinerade av att den va död. Varför dog den? Ja va svarar man. Den va nog väldigt gammal och sjuk.... Sen slängde morfar iväg den döda, stelfrusna ganska söta musen, genom luften, och den landade 15 meter bort i skogen. De va en fladdermus som flög, konstaterade Måns....
Sen va det dags att skotta taket. Jag och morfar klättrade upp på stegen och gjorde dagens träningspass. Tänk att snö kan vara så tungt. Det är ju barar en fjäderlätt snöflinga som seglar ner och lägger sig på taket tillsammans med de andra snöflingorna. När taket va färdigskottat kom barnen upp också. Melina va en riktig hejare på att klättra på stege, både upp och ner, och hon fräste åt oss när vi erbjöd henne lite hjälp.
Efteråt fick vi fika, varm choklad och smörgås inne i stugan. Mysigt, men det va svårt för de små att sitta still som vanligt. Det slutade självklart att Melina fick hela sin mugg me choklad över sig, soffan och golvet.

På vägen hem slapp vi barnmusiken, barnen somnade nästan på en gång. Jag släppte av mamma och pappa, sen körde jag hemåt me mina sömntutor. När jag skulle gå från pakeringen och hem me två sovande barn och packning, va jag tvungen att ta till mutor för att de skulle gå själva. Om ni går själva så ska ni få lördagsgodis när vi kommer hem, hör jag mej själv säga. Tycka vad man vill om det, men det funkade. Dom gick själva, och sen satt dom stilla och tysta säker 30 minuter i soffan och kollade på TV och åt godis. Jag slänger in en hög me chokladfläckiga käder i tvättmaskinen....

Det är en jättebra att idé att ge godis till barn precis vid middagstid om man vill att dom ska mista att aptit på mat. De va liksom ingen idé att ens försöka erbjuda någon middag. Vi tog soppa och smörgås senare på kvällen. Snacka om att jag kände mej snuvad på mitt lördagsmys, inget godis och ingen god middag. Fast jag hade kanske varit nöjd om jag hade fått sitta still och dricka min soppa....
Det börjar med att Melina tror att hon ska fisa, men råkar bajsa ner sig totalt. Ursäkta, men då började liksom det obligatoriska middagskaoset. Duscha och klä om ett nerbajsat barn är ju precis va man vill göra när man sitter me soppmuggen i handen, glöm inte bort att jag har lillebror i släptåg också genom varje moment.
Ljummen soppa funkar också när man är hungrig, men barnen har väldigt svårt att återfå fokus efter den här händelsen. Melina skojpruttar och låssas bajsa på sig igen, och lillebror skrattar. Han skrattar och skrattar, han skrattar så han kiknar, han skrattar så att han...... kissar på sig. Det är bara inte sant, jo det är sant. Lilebror skrattar så han kissar på sig. Fem minuter efter att jag duschat färdigt första barnet, står jag åter igen och duschar barn.
Kall soppa är inte gott, inte ens när man är hungrig.... Jag går går och lägger i en hög me bajs- och kisskläder i tvättmaskinen.

Jag sätter mej i soffan och bestämmer mej för att kolla på TV en stund, barnen får göra nästan precis vad som helst, bara dom låter mej vara ifred. Jag är såååå trött, men barnen vill inte gå och sova. Jag förstår dom i och för sig, dom sov ju middag vid fyratiden. Jag kollar på "Stjärnorna på slottet" och barnen öppnar en affär under tiden. De möbllerar om och skaffar varor. Jag ser hur de hämtar kläder och skor i garderoben, väskor, bestik och mängder me andra saker. Jag kollar på på TV och orkar inte ens reflektera över om det är en lek eller om det bara är ett sätt att skapa ännu mer oreda och kaos här hemma.
Klockan nio tar jag återigen tillbaka makten över mitt liv, jag bestämmer, nu ska småfolket sova. Jag bryr mej inte om något annat än att få liiiite tid i tysthet. Upp, borsta tänderna och natti natti.... Melina vill absolut höra en bok, men nu är det jag som bestämmer. Nej nej nej.... Ingen bok. Om du inte läser för mej så kommer jag slå dej hela tiden, och nypas och sparka dej, hotar hon. Jag argumenterar inte utan släcker bara lampan, lägger mej brevid och försöker att inte somna. Efter typ tio minuter sover båda barnen, och jag kan återvända ner. Det är då jag ser det verkliga kaoset. Det är verkligen saker överallt, vilken affär, vilket brett sortiment. Jag skulle kunna låta allt vara och benhårt låta dom städa imorgon, men jag väljer att ställa mej på alla fyra, krypa runt, trixa, fixa och ställa tillbaka allt på sina rätta ställen.....

Sen känner jag mej som Alfons pappa, så trött så att jag bara skulle kunna somna mitt på vardagsrumsgolvet. Nu ska jag verkligen gå å sova. Skit i det där me egen tid, böcker som ska läsas, fimler som ska ses, jag orkar inte, vill bara sova.
Det är då jag inser att tumlaren fortfarande går, och här sitter jag nu.... Och väntar....

Kommentarer :

#1: Kickan

Alltså jag döööör, du skriver så jäkla bra!!! Jag ler när jag läser, men samtidigt så lider jag med dig för jag vet precis hur det kan vara:)

Kram

skriven
#2: Sarah

Tack Kickan!

Lördagen va en dag av alla dagar ;-)

skriven

Kommentera inlägget här :