Turtles...

Jag ska på möte imorgon. I ett helt nytt sammanhang där jag inte känner någon och där jag inte har riktig koll på innehållet. Jag funderar på att köra samma strategi som min sexåring gjorde idag på utvecklingssamtalet i skolan. Ett samtal där han utan tvekan innehade huvudrollen....

Ibörjan satt han med huvudet djupt försjunket i händerna. När vi ställde en direkt fråga till honom tittade han upp lite försiktigt. Samtidigt tryckte han med god precision in höger pekfinger i höger öga och vänster pekfinger i vänster öga så att man bara såg ögonvitorna som såg ut att kunna ploppa ut vilken sekund som helst. 

Efter en stund när han blivit lite mer varm i kläderna började han svara frågorna från oss vuxna med fniss, tokiga grimaser och axelryckningar. 
Jag gissar att vi vuxna i det läget flyttade fokuset från honom för  efter en stund ser jag honom ligga på golvet och snurra runt på ryggen. Likt en sköldpadda som rullar runt på sitt skal och med fötterna i luften kämpar för att komma på rätt köl igen.

"Ska det verkligen va så här när man är på utvecklingssamtal?" Frågade Brandis mej på vägen hem "Eller är vi dåliga föräldrar som inte har pli på honom?"

Jag gissar att det är precis så man får bete sig om man sitter på ett möte och känner sig lite vilsen...
Ja just det, sen vill jag bara flagga för att jag ska på uppstartsmöte för ett nytt projekt imorgon...


Att överleva november...

Mörkt, kallt och blött
Japp, november är här
Men jag tänker inte deppa ihop
Det finns tre trick som löser biffen
🔹 Uppdatera höstgarderoben 🔹
🔹 Fräscha upp håret 🔹
🔹 Boka en solresa 🔹

Check ✔️

 Check  ✔️

Check ✔️ 


Halloween

Halloween har kommit till Sverige och firandet har fått ett ordentligt fäste i landet vare sig man gillar det eller inte. Barnen älskar det, godis och maskerad på samma gång liksom. Å här i gränden firar vi som vanligt allt som går att fira. I år va vi åtta barn och sju och en halv vuxna med på kalaset. Det innebar att det smög runt massor med små söta spöken, häxor och skelett överallt mellan husen och tiggde godis. Alla va så snälla och glada, och inte ett endaste bus hade de i bakfickan....



I år var det debut för Olle så honom piffade vi till lite extra

Jag hjälper gärna till och ordnar med klädseln, så länge jag slipper springa runt och häxa själv

Fast å andra sidan sa Måns "Va fint du klätt ut dej mamma" precis innan vi skulle gå. Men jag är bara en helt vanlig trettiosexåring som gillar att klä mig i tyllkjol och nätstrumpbyxor...

Precis på samma sätt som den här trettiosexåringen på fullaste allvar njuter av att gömma sig bakom en mask iklädd sina blanka djävulshorn...

Å mannen med hatt... han har hatt!

🎃🎃🎃🎃🎃


Min familj...

Måns har tecknat sin familj
Han är så kärleksfull och inkluderande
Jag blir verkligen helt tårögd


❤️❤️❤️❤️❤️


När de drog igång ett nytt projekt...

Det var en gråregning löningslördag i oktober. Han och hon var barnlediga och passade därför på att tillbringa dagen på diverse möbel- och byggvaruhus. Jakten på det nya fräscha badrummet hade nämligen påbörjats... De hade under en lång tid bläddrat i diverse magasin och surfat sida upp och sida ner på nätet för att få inspiration, och nu visste de i stort sett vad de va ute efter. Det skulle bli ett varmt, härligt och ombonat badrum med marockanska influenser, stora avställningsytor och bra med förvaring. Praktiskt och vackert skulle gå hand i hand.

De tillbringade timmar med att djupstudera bänkskivor, smeka kakelplattor med fasade kanter, förundras över alla olika lika blanka blandare som fanns att välja mellan, titta på glittrande kristallplafonder, mäta lådfronter, känna av atmosfären i duschhörnen och drunkna av kärlek i olika marockanska cementplattor... Ett vackert mönstrat och alldeles för dyrt Zellige-klinker. När hon visade prislistan valde han en positiv känsla och menade att de kunde spara in en slant om de struntade i badrumsmatta. Hon bara skrattade för hon hade aldrig någonsin sett en badrumsmatta i det där badrummet tidigare heller trots att det idag fanns en billig och ful plastmatta där.

De var redo för att sätta tänderna i ett nytt projekt och de va övertygade om att det skulle bli bra. Med eller utan badrumsmatta.....


Nu måste de bara välja....

Gone girl....

Antingen är jag helt svältfödd på vuxenfilm, eller så såg jag en riktigt bra film igår. En genomarbetad dramathriller med förstklassiga skådespelare. Om du bara ska se en film i höst, se Gone Girl...




Fredagsplanen...

Upp med tuppen
Styra mot jobbet
Se sig besegrad av en heliumbehållare
Handleda student
Fira FN-dagen med sång och musik
Äta tjälknöl och potatisgratäng
Provsmaka nya hallonlakritspralinen i Alladinasken
Reflektera i arbetslaget
Styra hem från jobbet
Piffa till sig och packa väskor
Hämta tre små sångfåglar i skolan och köra dem till kören
Andas i fyrtiofem minuter
Lämna tillbaka lånebarn
Hämta resterande delar av familjen
Styra mot svärföräldrarna på andra sidan stan genom fredagstrafiken
Äta god middag tillsammans
Säga natti natti och lämna över småfolket i de äldres vård
Styra mot Kista
Sjunka ner i en skön fotölj i en biosalong
Hålla handen med pojkvännen
Inte somna, inte somna, inte somna...

❤️😳❤️😳❤️😳❤️

Det här med FN är inte lätt...

Vi sitter i bilen på väg till simskolan i Vårby när lillebror plötsligt hojtar till från baksätet
- Imorgon är det FN-dagen och då ska vi gå till gympasalen och sjunga med alla klasser
- Ja ha, va kul..... Vet du vad det är för särskilt med FN och FN-dagen då? Undrar jag
Han funderar en stund men sen kommer han på:
- Jo, då får man gå till kyrkogården och tänder ljus och så för dom som har dött
- Ja du tänker på Alla helgons dag, då är det många som tänder ljus på kyrkogården det har du rätt i. Men det är nästa helg, kommer du ihåg vad FN är?
Han fortsätter att fundera en stund men snart skiner han upp igen:
- Ja just det, man klär ut sig till läskiga saker för att skrämma iväg onda andar som spökar
- Mmm.... Nu tänker du på Halloween, det är också nått som firas nästa helg. Men minns du varför ni ska gå till matsalen och sjunga tillsammans just imorgon när det är FN-dagen....?
Han funderar och blir tyst en lång stund, men storasyster bryter tystnaden till slut:
- Jo i FN-huset träffas man från många länder och bestämmer hur man kan göra fred i världen. För alla är unika och lika mycket värda.
- Precis, det är en stor organisation som jobbar för mänskliga rättigheter. Att alla människor ska ha tak över huvudet, att alla ska få äta sig mätta och att barnen ska få gå i skolan tex, förklarar jag.
- Ja, jag har sett på lilla aktuellt att en familj måste fly till Turkiet fast de inte ville och jag tycker så synd om det minsta barnet för hon förstod nog inte att de skulle fly, hon trodde nog att de bara skulle på semester, precis som vi när vi åkte till Turkiet. Fast hon förstod inte att de inte kunde åka hem igen och hon hade liksom bara packat en nalle och en kudde. Och en annan flicka skulle gifta sig med en gammal man fast hon bara var 12 år och så skulle hon föda ett barn fast hon bara var ett barn, och det är jättefarligt för då kan man ju verkligen dö....

Hon fortsätter att berätta om alla tänkbara hemskheter som hon lyckats snappa upp här och där. Det bara väller ur henne och jag blir helt stum av förvåning, tänk vad mycket som hon hört och så många tankar hon måste ha. Lillebror lyssnar storögt och säger sen:
- Just det, det va därför vi skulle gå till matsalen och sjunga imorgon....



Kan inte pojkar bara få vara pojkar....?

En helt vanlig regnig vardagskväll i city
Föreläsning på stadsbiblioteket
Tema Genus med Christian Eidevald
Kan inte pojkar bara få vara pojkar
Om hur våra föreställningar påverkar vårt handlande
Och om hur vårt handlande påverkar barnen
Tänk om alla bara kunde förstå
Tänk om alla bara ville första



Ja det är sånt här som jag helt frivilligt ägnar mej åt efter en hel arbetsdag i samhällets tjänst. För att jag vill förstå och för att jag måste förstå. Trots snart tio års genusarbete så måste jag fylla på kunskapsbanken, höra igen, reflektera, höra nytt, höra andras tankar och tänka om. Däremellan måste jag få praktisera mina kunskaper.
Varför? Jo för att det ingår i mitt uppdrag och för att läroplanen har tydliga strävansmål. Men framförallt, för att jag vill att alla barn ska få en bredare repertoar, fler valmöjligheter och ett rikt liv...

Med längtan efter sol...

Min vanligaste söndagsreflektion är: Går inte helgen onödigt fort...?
Även om vi hunnit med både det ena och det andra så får jag inte nog, jag längtar bara efter mer ledighet och mer tid med familjen. Brandis har jobbade igår så då fick jag och småfolket roa oss på egen hand. Vi hamnade hemma hos "mannen med hatt och make up" på grillfest med snacks och snack. Mycket trevligt och väldigt gott med grillat, det va som att få en liten smak av sommar i gommen
aka Cirkusdirektören

Längtan efter sommar, sol och värme är stor nu när kylan och mörkret börjar få ett stadigt tag om landet. Efter träningen på gymet i morse gjorde jag nått som jag inte gjort på väldigt väldigt länge. Jag gav mej själv lite solterapi i form av en kvart i solariet... Det funkade för stunden i alla fall.

Nu avrundar vi helgen med ett nytt Fjällbackamord och Lisas knäckiga äppelkaka. Njuter in i det sista av helgen och försöker glömma  att jag har en mördarvecka fullspäckad av möten och åtaganden framför mej. 



Vapio tapas

Efter en lång arbetsdag landade jag hemma i Gränden vid halvsextiden igår kväll. Just då kändes det rätt tungt att göra sig iordning för en tjejmiddag på stan, men middagen med Petra, Linda, Åsa och Camilla (som tyvärr va tvungen att stanna hemma med en liten sjukling) va inbokad sen länge tillbaka så det va bara att ladda om. Hur trött jag än är så vet jag att vi alltid får en rolig kväll tillsammans så jag tog en snabbdusch, bytte kläder och la på ett enkelt fejs. Frisyren är bortom all kontroll nuförtiden så den ska vi inte prata om...

Vi hade bokat bor på Vapio, en asiatisk tapasrestaurang i city. Å det va väl tur att vi hade bestämt att vi skulle göra sällskap in med pendeln för annars hade jag gått till Vapiano på Kungsbron.... Hoppsan, så kan det gå när man överlämnar planeringen till någon annan och inte tar reda på vad som är bokat sen. Men hur som så beställde in en avsmakningsmeny med nio olika rätter. Jag älskar tapas eftersom får smaka lite av varje, och det passar ju mej väldigt bra eftersom jag slipper välja också och slipper oron över att "välja fel". Jag lovar att vi va mätta och belåtna när vi rullade hemåt sen...

Gambas räkor med wasabikräm inbakad i friterad sötpotatis

Sesam- och pumpafröhalstrad lax med vit sparris och avokadoröra samt ponzudressing

Långkokt sidfläsk tillagad i sojablandning

Smörstekt Ribeye med Sichuan chilisås

Wok med tärnad oxfilé och grönsaker
Knaperstekt ankbröst med jodnötchilisås

Grön sparris med sesamsås

Tre sorters Dim Sum

Friterad banan med ekologisk vaniljglass


Supertack för en skön kväll tjejer....
♥️♥️♥️♥️♥️

Nöjd och glad

En del undrar varför jag har det så stressigt på morgnarna. Jo det ska jag berätta....

Ibland kan det vara så simpelt som att man bara måste reda ut vart avloppsvattnet tar vägen när det rinner ut ur handfatet eller i vilket väderstreck som solen går upp och ner.

Ibland är det nått mer avancerat textilt bekymmer. Som att kläderna som man självmant valde kvällen innan, absolut inte går att ha på sig morgonen efter. Något om en söm som är felsydd eller en byxa som är för pösig. Ibland har även trycket på tröjan blivit för barnsligt även natten. Detta innebär att vi i vårt redan pressade tidsschema ska klämma in en garderobsinventering med tillhörande utprovning av den perfekta outfiten på morgonen.

Det här med dagens outfit har skenat iväg från noll till hundra sen hon började ettan. Från att ha varit totalt ointresserad av kläder och varje morgon lydigt tagit på sig det mamman lagt fram, så ska här nu diskuteras och divideras i det oändliga. (Varför gick inte vi igenom den här fasen i tre-fyraårsåldern som alla andra? Nä just det, för få hade vi sexton andra faser som vi gick igenom.)

Det är därför som jag med skräckblandad förtjusning ser fram emot overallsäsongen. Hon har själv valt att ha overall i vinter istället för jacka och byxa. Nöjd och glad.
Hon har själv fått titta på overaller på nätet och valt ut en overall och en fleecetröja som i hennes ögon va finast. Nöjd och glad.
Idag har vi hämtat ut paketet på posten och hon provade kläderna frivilligt. Nöjd och glad.
Nu väntar vi bara på vintern och kylan. Återstår att se om hon fortsätter att vara lika nöjd och glad....



Lillskiten är också nöjd och glad över sitt val...

VAB

Sexåringen har varit kräkfri i 48 timmar nu och kan med andra ord kliva ur karantänen. Brandis har varit hemma med honom idag, en så kallad VAB-dag. Ni vet väl vad VAB står för, Vård Av Bostad...
Tillsammans har de städat ur alla sovrum, bäddat rent i alla sängar och tvättat X antal maskiner tvätt. De har tvättat alla fönster och varit i centrum och handlat linsvätska åt mej. Sen har de rensat bort gamla utblommade och vissna pelargoner och planterat och gjort höstfint med ljung och kål i blomlådorna...

Känslan att komma hem efter en hel dag på jobbet och ett efterföljande svettigt träningspass på gymet va härlig. Sa jag att jag kunde sätta mig vid dukat middagsbord...?



Om jag VAB:ar ofta? Aldrig...

Jag är rastlös...

 
Fy tusan vilken lång och tråkig dag.
Regnet öser ner och vi isolerar oss i hemmet.
Vi får inte sprida smitta.
Fast vi känner oss rätt pigga.
Ingen har kräkts på hela dagen.
Småfolket klättrar på väggarna.
Jag är rastlös.
 
Jag försöker göra lite nytta.
Rensar lite på vinden.
Sorterar post.
Beställer skolfoton.
Tvättar, hänger och viker kläder.
Vankar av och an.
Småäter skräp ur skåpen.
Jag är rastlös.
 
Jag förbereder småfolket inför vintern, de får välja varsin overall.
I år ska vi inte ställa till nån svettig scen i nått köpcentrum.
I år beställer vi på nätet.
Vattentätt och slitstarkt från Reima.
Det är antagligen sjuåringens sista overall.
Jag fixar naglarna.
Å slösurfar efter en resa till solen.
Jag är rastlös.

Uppdatering

En liten uppdatering
 
Familjemys delux...
Skulle inte tro det va... Ha ha ha :-)
Jag torkar kräks här hemma...
 
 
En liten påminnelse till mej själv:
En mamma får aldrig känna sig risig, det finns alltid någon som mår sämre
En mamma får aldrig bli ompysslad, det finns alltid någon annan som behöver pysslas om
En mamma är alltid mamma, alltid....
 

Familjemys delux

Genom mina skitiga fönster ser jag att det är soligt ute.
En vacker höstdag.
Själv stannar jag inne med en krånglig hals.
Lite öm och hes.
Jag hoppar över lördagsträningen.
Ligger kvar i sängen och lyssnar på en pod istället.
Samfälligheten har höststädning och obligatorisk korvgrillning idag.
Brandis och småfolket kämpar på som vanligt.
De har tur med vädret tänker jag.
Kvällens oktoberfest blev inställd.
Värdfamiljen har drabbats av kräksjukan.
Tur i oturen, min hals hade ändå inte hållt för de tyska sångerna.
Jag välkomnar en lugn helg.
Brandis har köpt oxfilé och lånat filmer på biblan.
Chokladfondue till efterrätt.
Familjemys delux.
 

Tack, men nej tack...

Dagens utmaning blir att hålla fingrarna borta från det här fatet
Chokladpralinerna ska tydligen vara rysligt goda


#kämpasarah


Min helg...

Ännu en helg har flutit förbi och det är snart dags att göra sig redo för en ny vecka full av jobb och aktiviteter. Vi är friska och det är full rulle som vanligt. Jag tänker att jag måste vara tacksam över att vi är så friska, det är så lätt att bara klaga över tempot och ta hälsan för givet...

Helgen har varit fin och jag har haft kvalitetstid med både vänner, lillfamiljen och storfamiljen.
Jag var så trött i fredags efter jobbet att jag satt och halvsov i bilen en halvtimme medan jag väntade på Melina och hennes kompis som va på körövning. Mullret från järnvägen till höger om mej och bruset från Huddingevägen på min vänstra sida vaggade mej till ro. Det gäller att skapa tid för återhämtning har jag hört...

Trots trötthet så lämnade jag småfolket hos mormor och morfar och tog pendeln till söder senare på kvällen. Det va tredje gången på en vecka som jag åkte pendeltåg och jag måste erkänna att det kändes helt okej den här gången. De flesta medresenärerna verkade tack och lov någorlunda normalstörda. På Medis mötte jag mina gamla klassisar Annika, Susanne, Annette och Emelie och sen gick vi till Imperiet och åt en supergod och alldeles för stor middag. Buffémat kan ju va riktigt sunkigt men jag jag kan verkligen rekommendera den här fräscha asiatiska varianten med massor av spännande dumplings, sushi och himmelsk god thai. På riktigt åt jag tills jag hade ont i magen. Buffémat passar verkligen inte min personlighetstyp som påminner alldeles för mycket om en labaradors. Att jag trots magvärk sen gick all in på dessertbordet är inget som jag ens tänker nämna... Så trist att Lina va sjuk, hon hade gillat den här maten hon med. Men vi hade en himla kul kväll, och vi skrattade så tårarna rann åt Annika, åt hennes knäpphönor och åt hennes swipe. Härligt gäng dom där brudarna...




Lördagen inleddes med sovmorgon och ett efterföljande träningspass på gymet. Å va jag tycker det är skönt när jag slipper trängas med de där pustande och frustande testosteronosande pojkarna som tar sovmorgon på lördagar. Tungt som tusan för ben och rumpa men minnena av buffén kvällen innan fick mej att fortsätta att kriga på. Hur tungt det än är att stå där och lyfta, så är jag ändå alltid nöjd och stolt över min prestation efteråt. Kämpa kämpa liksom...




När jag kom hem igen mötte jag upp Jocke och småfolket och efter lunch och en dusch gav vi oss ut på familjeutflykt. Vi tog bilen till Segeltorp och sen promenerade vi till Herrängens gård. Jag har hört så mycket gott om caféet men aldrig själv haft möjlighet att ta mej dit. Jag kan bara konstatera att det va ett mysigt litet ställe med massor av gott fikabröd. Självklart va vi tvungna att att ta varsin stor bulle på Kanelbullens dag och sen satt vi ute i trädgården och fikade innan det va dags att promenera tillbaka till bilen igen. Det är en så härlig känsla att promenera runt på gatorna runt Långsjön. Min ungdoms gator med så många minnen, och nu får jag återuppleva dem igen och visa dem för min familj.
På kvällen hade vi en riktigt skön familjekväll med tacos, en stor godisskål och det blev en tidig sänggång för hela trötta familjen...





Idag har jag varit supermorsa hela dagen. Brandis stack till jobbet tidigt och jag började dagen med att följa med Måns till fotbollsträningen. Efter lite dusch och ombyte åkte vi till mormor och morfar och åt lunch och fikade tillsammans med Tomas och Malin. Barnen hade som vanligt massor av överskottsenergi men det va mysigt att ses i alla fall. Malin och småfolket piffade till människor i tidningen med mustascher, läppstift, hattar och glasögon, å morfar hade fullt sjå att rädda Stefan Löfven och hans regering från att bli uppsnoffsade.



Månsan och jag tog en paus och åkte till badhuset. Han hade simskola och jag passade på att bränna bort kladdkakan genom att simma 1 km bröstsim. Grädden bastade vi bort...
Å vad jag önskar att jag kunde crawla ordentligt. Det ser så plättlätt ut när de som kan svischar förbi, själv ligger jag där i bassängen och nöter, nöter och får ont i nacken. Kanske skulle jag köpa mej ett par simglasögon och signa upp mej på en crawlkurs....

Som ni märker har det varit stort fokus på mat och ätande den här helgen. Det är som att inget har kunnat stoppa mej, jag som brukar ha så bra karaktär. Tur att det är måndag imorgon så jag får möjlighet att njuta av mina matlådor igen...

Tack och hej, nu dags att stryka en blus...
👚👚👚👚👚

Istid....

Det va den första oktober och istiden drog återigen in över landet
Hon drömde om att få gå i ide
Eller om att i alla fall få ett par veckor på sydligare breddgrader
Men istället fick hon leta rätt på isskrapan och ge sig ut till den genomfrusna bilen
Hon kände hur ångest och obehag välde in över henne


Men det fanns en sak som gladde henne trots detta mörker och kyla
Det var vetskapen om att han alltid tog sina uppdrag på största allvar
Å att barnen skulle slippa frysa om händer och fötter i höst
För han hade nämligen laddat upp med 36 par nya strumpor
Och en hel hop med nya fingervantar



❄️❄️❄️❄️❄️

Ett tips...

Min sexåring är världens bästa och mest engagerade barnvakt
Han har precis hållt grändens bustroll i schakt i nästan en timme
De ni, jag vet inte om någon lyckats tidigare....

Så har du en tvååring eller nått liknande så kan jag med varm hand rekommendera sexåringen
Jag lånar ut honom per timme
Kostar bara skjortan och halva brallan



♥️ ♥️ ♥️ ♥️ ♥️