Första läxan

Vad jag tycker om läxor har jag ju dragit några varv här i bloggen redan och jag kan bara konstatera att: Vi är där nu....
Sexåringen har fått sin första läxa, å hon tog emot den med blandade känslor. Hon va lite stolt och kände sig nog stor och som ett riktigt skolbarn, men helst ville hon att jag skulle göra läxan åt henne. Hon hade varken riktigt tid eller ork tyckte hon, och jag kan ju förstå henne, jag har ju inte energi är mina egna skoluppgifter ens.....


Det va alltså med lite suck och stön som hon satte sig ner och läste frågorna, skrev ner svaren, suddade och ljudande och skev om på nytt. Till slut blev hon nöjd. Är hon nöjd så är jag nöjd. Å så hoppas vi att pedagogerna blir nöjda.


Jag älskar hennes självbild. Hår av guld och bra på att lyssna. Å så har hon skrivit att hon är bra på att jälpa, undrar om hon har tappat ett h eller har hon glömt st...?



Kommentarer :

#1: Anna

Söta fina Melina!!

Svar: Ja söt å go nästan jämt ;-)
Yta & djup

skriven

Kommentera inlägget här :