Jag överlevde...

Det är tisdag nu och jag tänker att jag borde skriva något om min fasta....
Vilken upplevelse, vilken berg- och dalbana, vilken utmaning.
Lördag, söndag och måndag har jag uteslutande levt på vatten, örtte, juice och buljong.

Lördag förmiddag mådde jag relativt bra, visst va jag lite hungrig men det var hanterbart. Jag va ute och promenerade och försökte sysselsätta sig så gott det gick, men på eftermiddagen trodde jag att jag skulle bli tokig. Huvudet bultade och jag frös och svettades om vartannat. Min hjärna kunde inte fokusera på nått annat än mat och diverse godsaker. Jag tänkte att om jag inte la band på mej så skulle värsta hetsätningssonariet spelas upp. Men jag höll ut..... Fast så fort ungarna knoppat in så gick jag och la mej själv också, somnade snabbt och sov som en stock hela natten.

På söndagsmorgonen kom Jocke hem och det kändes lite bättre att ha nån hemma som kunde peppa och hjälpa till med motivationen. Jag bestämde mej för att fortsätta fastan och försöka lägga fokus på annat än mat, undvek tex att sitta med när de andra åt för att slippa frestelser.
På eftermiddagen kom äntligen den stora vändningen som jag hade läst om. Helt magiskt kändes det.... Huvudvärken släppte och jag upptäckte att suget efter mat var borta. Såååå skönt....

Måndagen var en 12 timmar lång arbetsdag som löpte på helt smärtfritt. Jag kände mej lätt som en fjäder, positiv och glad. Och självklart kände jag mej oerhört stolt över att jag lyckades ta mej igenom hela fastan. Å det kändes som att jag lätt skulle kunna fortsätta att fasta några dagar till.

När jag vaknade imorse va det dags för upptrappning. Inga som helst hungerkänslor och osäker på vad magen skulle tåla tog jag en kopp te och åt en mosad banan till frulle. I skolan blev det lite soppa och mycket vatten till lunch, och nu har jag precis ätit mitt första "tuggmål" grönsaker och kyckling i sås.
Magen och jag mår fint, men när ska jag våga dricka kaffe igen....? Och jag inser ju att det kommer att ta ett tag innan jag kan få i mig en riktig måltid, magsäcken är pyttepytt och matlusten obefintlig.

Summa summarum.... Har man karaktär och tålamod tycker jag absolut att man ska prova att fasta någon gång. Känslan av att veta att man har rengjort och rensat kroppen på massa skit är skön. Jag känner mej pigg, fräsch och utvilad. :-)



Kommentarer :

#1: Anna

Vad duktig du har varit!! Jag måste testa. Tre dagar.... Hm jo det ska jag f*n klara.

Kram

Svar: Tack :-)Ja med facit i hand så klarar man tre dagar, även om jag inte trodde det den första...
Kram
Yta & djup

skriven

Kommentera inlägget här :