Så här några dagar in på det nya året ska jag försöka sammanfatta 2011. Ett år med många både roliga och jobbiga förändringar och upplevelser. Ett intensivt år fyllt av känslor, ett år som jag aldrig kommer glömma...
I januari började jag skolan igen efter 13½ års studieuppehåll. Visst hade jag förväntat med hårt slit, men att hela mitt liv skulle ta en ny form va jag inte beredd på. Vårterminen innebar stor förändring och så många tankar snurrade i min skalle. Så småningom landade jag på en nivå som kändes okej, och jag hittade en studieteknik som passade mej. Att börja studera innebär utveckling på både det personliga och professionellla planet. Även om jag stundtals gräver ner mej i frågan "vad ska jag bli när jag blir stor?" så vill jag verkligen rekomendera folk att börja studera. Hjärnan aktiveras och tankestt och vanor ifrågasätts...
Efter 18 månader med en trång tårkanal och ett ständigt rinnande öga blev det äntlligen dags för operation på S:t Eriks ögonklinik i juni. Fram tills dess hade jag provat alla möjliga olika behandlingsmetoder på flera olika sjukhus och inget hade lyckats, det här va sista chansen att lyckas.
En nersövning, ett sönderknackat näsben, en ihopsydd, en omdragen tårkanal och ett antal stygn senare så va det klart. Antibiotika, smärtstillande, ögondroppar, dränering och två veckors sjukskrivning, sen va jag på banan igen. Inte särskillt vacker, men sen den dagen har jag inte fällt en tår...
Kvällen innan min ögonoperation skulle jag börja tvaga kroppen och håret med ett antibakteriellt medel. Men den vetskapen i gjorde jag mitt livs största klipp. Jag vet inte hur mycket jag klippte, men det va väl en 30, 40 cm kanske. Min frisör va tveksam, hon ville att vi skulle klippa lite i taget. Men jag tvekade inte, och har inte ångrat mej en sekund sen dess...
Under året har Jocke fortsatt att fixa här hemma. Trappan (som han jobat med i tre år) blev tyvärr inte klar i år heller. Han måste vara väldigt noggran eftersom det tar sån evinnerlig tid.
Men barnrummet blev blått och fint och våningsängen är ett toppenbygge. Likaså altanen på framsidan, och nu har vi utan tvekan och utan skryt grändens finaste entré...
Det här va även året då vi skulle bli självförsörjande på ekologiskt närodlade grönsaker. Jocke byggde en fin låda som blev vårt trädgårdsland i miniatyr. Det tog sig bra men efter att ha utvärderat sommarens skörd kommer vi göra vissa förändringar till nästa år. Det första som man bör tänka på är att man ska så sådant som man tycker om att äta, och man ska inte så mer än man klarar av att äta upp.
Jag vill typ aldrig mer se en rädisa i hela mitt liv...
En vecka av sommarlovet tillbringade vi i den härliga sommarstaden Visby. Vi hade en helt underbar vecka med solsken, bra boende, roliga aktiviteter och glada barn. Om man vill uppleva sol, havsbad och långa härliga stränder kan jag verkligen rekomendera Tofta. Man behöver sannerligen inte åka utomlands för att uppleva denna ljuvliga miljö. Jag tror att vår dag på Tofta strandbad var den härligaste dagen på hela året...
Under hösten insjuknade Måns i vad vi trodde va en superseg förkylning som aldrig ville ge sig. Trött och småfebrig mest hela tiden, kräkningar, och sen hade han ju den där konstiga "blåtiran" som aldrig försvann.
Efter en mängd provtagningar på vårdcentralen blev vi en eftermiddag skickade direkt till barnakuten på Huddinge sjukhus. Där gjorde läkarna en grundlig utredning och ryggmärgsprovet visade att han hade "Neuroborrelios", en borreliainfektion som spridit sig ut i nervsystemet. "Blåtiran" var med andra ord en "Borreliaring". Vilken tacksamhet jag kände över att bo i Sverige, i Huddinge fem minuter från ett stort universitetssjukhus. Den bästa vården fanns tillgänglig för oss, och i stället för att behöva ligga inlagd i tio dagar fick vi hemsjukvård och medicinering av sjuksköterska på vardagarna och behövde bara åka till sjukhuset på helgerna.
I december åkte vi till Gran Canaria, barnens första utlandssemester. Jockes föräldrar och hans syster med familj var med på resan, en härlig upplevelse för både stora och små. Sol, bad, värme och avkoppling i december var verkligen en hit. Det är inte ofta som man får möjlighet att umgås med familjen på det här sättet, och jag vill verkligen tacka mina svärföräldrar som gav oss möjlighet att följa med på den här resan.
Massor av annat har ju självklart också hänt...
Melina lärde sig cykla och simma. Jag fick mitt livs första p-bot. Måns slutade med napp och lärde sig hantera en iPhone utan problem Jag stod öga mot öga med en älg. Osv osv osv... Men jag orkar inte skriva mer...
Det va det om detta... God fortsättningg på 2012 kära vänner....