Ibland önskar jag att jag va en sån som alltid hade telefonen i handen, eller åtdetminstånde i fickan. Idag va en sån dag....
Melina och jag va ute och åkte i corsan och helt plötsligt ett parhundra meter från vårt hus stod vi öga mot öga med en stor älgtjur. Klockan va 17.30 och det va rätt mörkt, men jag såg honom i tid. Jag stannade bilen och i flera minuter stod vi och stirrade på varandra. Det va Melinas första möte med en älg och hon va riktigt imponerad över djuret som va större än vår bil.
Jag hade lite puls måste jag erkänna, och tanken om att älgen skulle anfalla bilen och börja sparka på den rusade genom min skalle. Men det gjorde han aldrig.... Efter att ha stirrat ut oss ett tag, gick han vidare in på en villatomt och försvann. Mäktig va det :-)
Tänk om man hade haft en kamera i närheten....