Jag ger upp
Jag orkar inte mer, läser och läser, ögonen går i kors och jag förstår nästan ingenting. Marskar, svampar, bakterier och andra mikroorganismer. Alla gör de sitt i naturens kretslopp, och jag tror att jag nöjer mej med att veta det. Precis hur deras uppbyggnad ser ut och hur de förökar sig osv låter jag vara obearbetat i min hjärna. Ingen ide att jag pluggar in nått som jag i alla fall har glömt om max tre dagar, min tid är mer värdefull än så. Det löser sig, jag förstår sammanhanget. Imorgon i skolan får jag freestyla som vanligt....
"Liv i utveckling" heter boken. Spännande titel, det kunde ha varit titeln på min självbiografi.
Ibland undrar jag hur mitt liv sett ut om jag hade kommit in på socionomprogrammet som jag sökte in till ht-97. Hur härligt hade det inte varit med en bred högskoleutbildning vid dryga 20 års ålder? Men tänk va många fina människor jag aldrig skulle ha mött... Tänk tänk, tänk om....
