ytaodjup

Sommaren är här igen, så bäst man passar på att leva lite sommarliv. Jag försöker att inte tänka på att vi inte har semester ännu, utan gör det bästa av situationen. Det bästa jag kunde göra idag va att jobba in min rast, ta ut friskvårdstid och pysa från jobbet vid 13-tiden. Hem och packa fika och byta om till badkläder, hämta barnen och bege sig mot stranden.

               

Vi åkte till Gömmaren, och så här i efterhand förstår jag inte hur vi tänkte. Gömmaren har världens minsta sandstrand och det är alltid knökfullt där. Självklart fick vi ingen parkeringsplats och jag kunde se myllret av folk från vägen. Vi tog ett snabbt beslut att åka därifrån för att istället åka ut till landet och ta ett dopp. Ni förstår ju att barnen (framförallt Melina) blev galna. Att åka till en strand och vända och åka därifrån innan man ens har hunnit kliva ur bilen är nästan värre än att ta lördagsgodiset ifrån dom. Vi har väldigt nära till landet, det tar 15 minuter att åka dit, men 15 minuter kan vara väääldigt lång tid när man tvingas höra på någon som gallskriker och sparkas som en galning. Till och med jag som brukar stålsätta mej och vara tjurigare än henne va tvungen att ge upp min stolthet för att inte hela eftermiddagen skulle bli förstörd. Efter 10 minuters kaos i bilen föreslog jag att vi skulle stanna och köpa glass. Det funkade :-)
Sen hade vi ett par mysiga timmar på standen med sol och bad. Barnen badade non-stop, men även jag och Jocke visade upp våra blekafeta kroppar i badkläder och svalkade oss i det blå. Premiärdopp för oss :-) 
Sååå härlig eftermiddag. Sen åkte Jocke och jobbade och jag fick steka 500 pannkakor, STEKPANNKAKOR förstås, bara det bästa duger åt lilla prinsessan ;-)


En annan premiär va den på Skansen, allsången som Måns Zelmerlöw skulle leda för första gången. Barnen krånglade självklart igen och ville inte sova, så det slutade med att vi kollade på det tillsammans. Vi ignorerade helt enkelt att de ska upp klockan 6.00 imorgon bitti, allt för kulturen, allt för sommarkänslan....



Åh Måns åh Måns.... Vad ska jag säga? Heja heja du är bäst. Du är rolig, avslappnad, proffsig och söt, och framförallt så sjunger du såååå bra. Jag är helnöjd med Månsan och hans Skåne-tema. Men Lill-Månsan undrar: "Cara cara cara cara Mia?" Visst sjunger du väl den nån gång innan sommaren är slut?

   

Åh Danny.... Jag gillar dej och barnen ÄLSKAR dej. Barnen sjöng med näven i luften. "På min dansskola ska jag lära mej att dansa så där" sa Melina och tindrade med stora ögon



Åh September.... Du blir bara härligare och härligare varje gång jag ser dej uppträda. Du är självsäker och ödmjuk på samma gång, vilken underbar kombination, och jag vill bara upp och dansa me.



Åh Kalle.... "Det är ju han som står bakom" utbrister Melina när Helen Sjöholm sjunger. Jag tittar och ser att det är Kalle Moraeus. "Det är Kalle" säger jag. "Varför sjunger inte han? Jag vill att han ska sjunga underbart" tjatar Melina så fort han syns i bild.

Okej, Måns.... Jag kan vara liiite partiskt, men jag tycker att du gjorde det väldans bra, och det tyckte småfolket också. Undra vad resten av Sverige tyckte??? Vad tycker man om Måns som allsångsledare om man är 60+?
Kanske saknar man Berghagen då???? Eller....?
Jag återvänder till TV-soffan nästa vecka i alla fall.....