Han är hemma nu, pappan...
Det va en obeskrivlig glädje när jag fann honom ligga nerbäddad i soffan idag när jag kom hem
Lite tilltufsad, trött och brännskadad
Men han var vid gott mod och hade längtat efter sin lilla familj
Lilla familjen hade längtat efter honom också
Till och med pedagogerna på förskolan hade saknat honom
Alla ensamstående föräldrar som kämpar på i vått och torrt är hjältar
Att dom orkar, att dom inte bryter ihop
Att sköta hus och hem och båda barnen själv några dagar var nog för mej
Tänk att själv ha ansvar för hus, hem, handling, städning, tvätt och matlagning varje dag
Samtidigt som man ska va mamma och hinna med barnen
Hämtningar, lämningar, träningar, föräldramöten, sagoläsningar, läxor, nattningar
Och så måste man antagligen jobba heltid också för att få ekonomin att gå ihop
Varje dag, varje vecka, varje månad, varje år
Verklighet för många, vilka hjältar...
Vilken tur att jag har min Jocke
Nog för att han jobbar oregelbundet, dagar, nätter och helger
Men han kommer alltid hem efter avslutat updrag
Hem till familjen, å tvätten å disken å allt det där....