De mutbara....

Att vara förälder kan vara riktigt svårt ibland
Jag vill så gärnna slippa stress och tjat och gnat
Jag vill att vardagen ska flyta

Jag ska vara en lyssnande förälder
Jag ska uppmuntra barnen att ta egna initiativ
Jag ska vara lyhörd
Jag ska låta barnen ha inflytande
Jag ska låta barnen vara delaktiga

Men ibland
Någon gång ibland
Vill jag faktiskt att barnen ska bjuda tillbaka och lyssnar på mej som är mamma

Ibland räcker det att man ber barnen vänligt, så gör dom som dom blir tillsagda
Jag menar det, det har hänt nån gång
Men då va dom på solskenshumör också

Men...
Fungerar inte det kan man
* Höja rösten
* Skrika
* Bli arg
* Tjata
* Hota
* Muta

Just det muta....
Där är vi nu
Det är den uppfostringsmetoden som funkar bäst på mina barn
Jag mutar med russin, godis eller nappen
Och dom gör allt ja ber dom om

"Snälla Melina, får mamma ta ett kort på dej? Du är så fiiiin......"
Aldrig i livet, ungen studsar upp och ner, kraxar som en kråka och simmar ur bild
"Snälla Melina, du får en godis om du står still så mamma kan ta en bild"
Ungen står blickstilla, hon är en staty





Top från KappAhl (present från Ella), strumpbyxor från Åhléns (present från mormor)
och Kjol från H&M (stöld från Lovisa)



"Snälla ni, kan ni sitta still och va tysta så mamma kan se på TV nu"
Ungarna hoppar och gör kullerbyttor i soffan - FÖRBJUDET!!!
Jag höjer rösten, men de bryr sej inte ett skvatt
"Sitter ni still om ni får napparna?"
Ungarna är blickstilla, dom är som i trans



"Snälla ni, om ni ska hjälpa mej att baka får ni sluta slicka på degen, och ta bort degbunken från huvudet"
Ingen som helst reaktion
"Om ni får varsin näve me russin, slutar ni tramsa då?"
Barnen skärper till sej, tar av degbunken, äter russin och bakar världens godaste bullar







Åh vilka bullar det blev....

Tur att mina barn är mutbara, hur skulle det annars gå....?

Kommentera inlägget här :